- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 3. (Årgång 3. Jan-juni 1870). /
490

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Arbetarefrågan i nittonde århundradet - 1. Socialismen och arbetsinställningarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ännu fätt föga magt öfver dem; de voro ej gjutna i ett enda block,
bildadt af med hvarandra fast förenade atomer. Det blef 1848
ära revolution förbehållet att upplösa alla dessa smågrupper, för
att bilda den stora arbetarefamilj, hvara förening skapar magt

Före år 1848 var manufaktur-industrien föga utvecklad; det fanns
stora industriidkare, men det fanns knappt några stora
manufak-turier. Väfnadsindustrien, med undantag af bomullsspinningen, hörde
till husslöjden. Garnets härfiiing, väfningen, kardningen och
strumptillverkningen skedde uteslutande i hemmen. Ända till en tid
tem-ligen nära vår voro de i den gemensamma verkstaden sysselsatta
arbetame jemförelsevis föga talrika; väfvarnes familjer voro spridda
i byarne eller i förstäderna, hade ingen inbördes förbindelse samt
kunde ej meddela sig och rådslå med hvarandra. Dessa arbetare
hade blott sällan förbindelse med patronen; det var i allmänhet
med bokhållaren eller verkstadsföreståndarne de hade att göra for
att erhålla råvaran och aflemna det färdiga arbetet Denna
anordning föranledde de svåraste missbruk. Arbetaren behandlades ofta
ovärdigt af de små fabrikanterna eller af deras bokhållare. Vid
väfningen ökade man obegränsadt längden på varpen, som
lemna-des till väfvarena på landet, och man betalte som om varpen haft
den vanliga längden enligt gammal häfd, hvilken längesedan fallit
i glömska. På samma sätt tillgick vid spinningen; de garnbundt&r,
man lemnade ar b eterskoma och som förut bestodo af en bestämd
qvantitet, vuxo småningom till en omåttlig storlek, utan att
arbetslönen ökades i förhållande derefter. Dessa missbruk, allt
förverkliga och bevisliga, föranledde 1850 åra lag angående väfning och
spinning. Men ännu var arbetaren i bokhållarens våld, och måste
ofta ofortjent tåla många förödmjukelser och oförrätter. Derigenom
uppkom hos dessa spridda arbetarebefolkningar mycket agg och
hat, hvarpå de rufvade uti kojornas enslighet och tystnad.

Nu derimot har industriens beskaffenhet nästan helt och hållet
förändrats i alla delar af Frankrike. Förat bomullsväfnaden sedan
linne- och ylleväfnaden och nyligen sidentygstillverkningen hafva
inflyttat i fabrikerna; härfningen och spinningen verkställes nu i
den gemensamma verkstaden af maskiner; Heillmanns och Hubners
mekaniska kardor hafva ytterligare bidragit att föröka och
utvidga fabrikerna; de mekaniska väfstolaroe för
strumptillverkning hafva gjort intrång på och inskränkt hemslöjden inom denna
industrigren. Sålunda har den stora industrien, synnerligast under
de senare tjugo åren, aldrig upphört att draga till sina
medelpunkter alla dessa för ej länge sedan på landet eller i förstäderna
kringspridda arbetare. De hafva till större delen medtagit förtrytelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 5 21:24:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/3/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free