Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Arbetarefrågan i nittonde århundradet - 1. Socialismen och arbetsinställningarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocb groll, och medvetandet om deras antal och magt har gjort
dem farliga.
Städernas yrken hafva ej heller länge undgått att röna
inflytandet af den stora industrien och mekaniken. Skomakame,
skräddar-ne, sadelmakarne, hattmakarne och många andra handtverkare eller
småpatroner hafva sett sin tillvaro och ställning förändrade. Det
var omedelbart efter 1830 års revolution som industrien med
färdig-gjorda kläder uppträdde i Paris, för att snart antaga ofantliga
proportioner. En egen omständighet och värd att lägga märke tiUär,
att man har att tacka en förening af skräddare för dessa framsteg.
En mängd små skräddare på kammare uppoffrades genom denna
förändring; från sin rang af oberoende arbetare nedsattes de till
daglönare. Snart påskyndade symaskinens uppfinning denna
kon-centreringsrörelse, och man såg ofantliga verkstäder uppstå, såsom
firman Godillot, rue Rochechouart, der maskinerna, drifna med ånga
och görande flere tusen armar oumbärliga, tillskära och sy kläder af
hvarjehanda slag. Några år senare lade mekaniken beslag på
sko-makeriet genom uppfinnandet af nitade och skrufiorsedda sulor;
det var 1844, uti Liancourt, som den första skomakerifabriken
an-lades, och systemet har fullkomnats med hvarje dag och tagit i
anspråk allt större verkstäder. Pariserartiklarne hafva ej alldeles
undgått denna förändring; det har uppstått betydliga
etablissementer för inbindning, för fabrikation af portföljer, portmonnäer och
tusen andra saker. Äfven den lilla handeln, såsom stoffer,
kramvaror m. m., har lupit fara genom bildandet af de ofantliga
magasiner, som i sitt sköte samla de mest olika produkter och förstöra
rundtomkring sig den mindre handelns anspråkslösa konkurrens.
På detta sätt hotas de små manufakturisterna, den mindre
arbets-gifvaren och handelsmannen med undergång; deras antal blifver
åtminstone allt mindre och deras ställning allt sämre.
Fordom fanns det mellan den mindre arbetsgifvaren och
arbetaren en viss gemensamhet i vanor, bildning och lefhadssätt.
Båda arbetade i samma verkstad. Patronens högtidsdagar förenade
ofta mästaren och arbetame vid samma bord. Samma allmänna
ställen, värdshus och promenader besöktes både af honom och
dem. Hela det franska samhället var sålunda från den lägsta
stegpinnen till den högsta förenadt genom omärkliga gradationer,
utan någon märkbar lucka i sammanhanget Nu är det ej mera
så. Patronen och arbetaren äro i allmänhet åtskilda genom ett
stort afstånd i förmögenhetsvilkor och uppfostran. Fordom blef
den arbetsamme och ordentlige arbetaren lätt i sin ordning
ar-betsgifvare. Det vore orätt att säga, att arbetame ej kunna stiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
