Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Arbetarefrågan i nittonde århundradet - 1. Socialismen och arbetsinställningarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stadsdelen. Han är mycket mindre tillgänglig för dåliga tankar,
äfven då han går förbi den rikes dörr, för att stiga upp till sin
anspråkslösa bostad, än då han bebor ett nätt hus uti en stadsdel
som uteslutande är befolkad af samma klass som han. Den som
ej inser detta, förstår sannerligen ingenting af menskliga ting.»
Våra lagstiftare hafva imellertid mycket bemödat sig att grunda
en fullständig civil och industriell jemnlikhet mellan arbetare och
borgare, och man kan säga, att numera finnes intet betydligare
spår af de försigtighets-, öfvervaknings- och förmyndareåtgärder,
som »1’ancien regime» och konsulatet hade infört med afseende pä
arbetsklasserna. Den lag, som förbjöd arbetareföreningar, har
upp-häfts, förbindelsen att hafva handtverksbok har borttagits, artikeln
1781, af innehåll att arbetsgifvaren har laga vitsord i hvarje tvist
som rörer löntagame, har försvunnit ur vår lagbok, och man har
ansträngt sig att uttänka lagar, som skulle tillåta arbetame att
bilda handelsföreningar. Man kan svårligen säga, att det i franska
lagstiftningen finnes någon märkbar skilnad mellan den aflönade
arbetaren och andra medborgare. Det förhåller sig nästan på
samma sätt i England, der de så kallade trade’s unions eller
arbetareassociationerna, hurudana än de vådor de medföra och de
missdåd de begått må vara, nyligen blifvit genom en ny bill
erkända såsom lagliga samfund1). Politiska rättigheter hafva
äfven i vidsträckt mån beviljats arbetame. Uti England nedstiger
rösträtten allt mer och mer till de lägre folklagren; i Frankrike gör
den allmänna rösträtten, att arbetame väga tungt i fråga om landets
öden. Icke destomindre är det långt ifrån att dessa reformer fullt
tillfredsställa folkets önskningar; våra arbetsklasser hafva derigenom
endast vunnit en öfverdrifven känsla af sin magt. Det som borde
vara ett stillande medel, har i inånga fall blifvit ett retmedel till
allt annat än lagliga fordringar. Folkets medvetande och
intelligens äro ännu ej nog upplysta; det har stundom om allmänna
rösträtten gjort sig en orimlig föreställning, som undertrycker alla
individuella rättigheter och all aktning för minoriteterna.
Ur dessa idéer och tänkesätt har socialismen framgått, det vill
säga förslaget att återupprätta samhället på en konstgjord
grundval. Vi hafva visat, hurusom detta svärmeri är naturligt för och
oskiljaktigt från hela det menskliga samhället; vi hafva vidare följt
det uti dess framsteg i Frankrike, och vi hafva uppräknat de om-
1) Jmfr. i fråga om trade’* union* i England uppsatsen Den nyare tiden*
aetociatio**-väeende, de** betydeUe oeh närvarande ttandpunkt af C. E. Ljungberg i l:«ta irg. 2^n
häftet af Framtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
