Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Arbetarefrågan i nittonde århundradet - 1. Socialismen och arbetsinställningarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skoarbetare, utnämna en verkställande komité och besluta att frän
konungariket utestänga en hvar som gjorde ett par skor under
ett bestämdt pris. Inställningarna sträcka sig nu till alla yrken,
bokhandlare, timmermän, pappersmakare etc. Myndigheterna i
Paris nödgas offentligt förklara »ogiltiga, konstitutionsvidriga och
icke förbindande de beslut, som fattats af arbetame i åtskilliga
yrken, för att förbjuda hvarandra och förbjuda alla öfriga att
arbeta för andra pris än de i nämnda beslut bestämda».
Pappers-arbetarne begagna sig af fabrikernas brådska för att framställa
sina Öfverdrifna anspråk; de förbjuda vissa verkstäder eller kräfva
af egame stora summor för att befria dem från förbudet; de
utesluta ur sitt förbund eller pliktfalla dem, med hvilka de äro
missnöjde.
Man finner, att vår tid icke kan göra anspråk på äran att
hafva uppfunnit »striken»; man kan knappast säga, att han
fullkomnat den: han har blott gjort den mer omfattande och mer
skadlig för allas intressen. Dessa industriella krig hafva egt rum,
äfven när lagen förbjudit dem, och de hafva alltid företett samma
hufvuddrag som nu. Studiet af arbetsinställningarne under Ludvig
Filips regering är lärorik ur denna synpunkt Redan under
restaurationen dömde domstolarna hvarje år i en eller flera
rättegångar rörande detta ämne. Det var en »strike» af silkesarbetarne
i Lyon, år 1831, som föranledde den fruktansvärda uppresning i
Lyon, under hvilken arbetame i tio dagar beherrskade denna
stora stad, hvarifrån trupperna nödgades för ett ögonblick draga
sig tillbaka efter ett nederlag. En annan strike af plyschmakarae
lockade Lyons arbetare till ett nytt och blodigt upplopp år 1834.
De andra arbetareförbunden medförde i politiskt afeeende
obetydligare rörelser, men de hade lika beklagliga följder. Det förhåller
sig med de industriella krigen som med de politiska, de träffa
och skada icke blott de krigförandes utan till och med de
neutralas intressen; för alla medföra de olägenheter eller ruin.
Det är intressant att något närmare undersöka dessa
industriella kriser, öfver hvilka glömskans slöja redan är dragen. Vi
finna der samma utvecklingsgång, som i våra dagar företer sig.
Samma anspråk och samma fordringar uppträda först: förhöjning
i arbetslönen, lika ersättning åt arbetame, minskning i
arbetstiden, inskränkning af lärlingaraes antal; stundom yppa sig
retlighet, mer eller mindre berättigad ovilja, personligt agg mot
arbets-gifvare eller föreståndare; men denna sista orsak är mycket mindre
verksam och mindre allmän än i våra dagar; arbetames egenkärlek
är mindre sårbar; de hafva ännu icke förvärfvat detta känsliga,
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
