Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Arbetarefrågan i nittonde århundradet - 1. Socialismen och arbetsinställningarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
retliga, snarstuckna lynne; de äro i dessa afseenden mera
hand-terliga och mera försonliga. Striken proklamerades då på samma
satt som nu.
Sedan striken en gång blifvit förklarad, gick den sin gång
under de vanliga våldsamheter, som man i våra dagar ser; man
kan till och med säga, med all oväld, att språket hos vår tids
deltagare är i formen mindre våldsamt och mindre rått De som
fordom icke ville underkasta sig majoritetens mening, betraktades
som förrädare, öfverlöpare till henden. År 1831 genomströko
Lyons arbetare verkstäderna, bortsläpade med godo eller med våld
dem som ville återtaga sina arbeten, afskuro till och med på
väf-stolen ränningen för dem som framhärdade att arbeta. År 1844,
i Rive-de-Gier, bemägtigade sig grufarbetarne de olika tänkande,
släpade dem genom gatorna, med en påskrift på ryggen, och
öf-verhöljde dem med hugg och slag. År 1845, efter de parisiska
timmermännens arbetsinställning, framdrog undersökningen i ljuset
följande öfverraskande vittnesmål af en arbetare, som motsatt sig
inställningen: »man säger ingenting åt oss för närvarande, men
längre fram skall man öfverfalla oss i brädgårdarna, man skall
nedkasta bjelkar på ryggen på oss». För öfrigt visade sig
patronerna, då de drefvos af sin förbittring, icke mindre våldsamma.
Då vid ett möte af timmermästarne en af dem föreslog att gifva
vika för arbetame, uppstod ett förfärligt oväsen; det var nära att
den olycklige rådgifvaren blifvit kastad genom fönstret Sådan är
den beklagliga följden af dessa strider, som nästan alltid äro
sociala krig; de förvilda alla dem som deri taga del.
Man kan likväl icke fullständigt genomföra denna jemförelse.
Oaktadt den yttre likheten skilja sig nutidens
arbetaresammansvärjningar märkligt från de föregående genom de ekonomiska
rubbningar de föranleda. Vi hafva visat de omskapningar, som
försiggått i den stora industriens maskinväsen, i
kommunikationerna, i handelsproceduren, i de internationella förbindelserna.
Inflytandet af dessa omskapningar är omätligt Det har fullständigt
förändrat förhållandet mellan arbetsgifvarne och arbetame. Det
var fordom nästan ett axiom i den ekonomiska vetenskapen, att
mellan aflönade och arbetsgifvare fanns en social skilnad, helt och
hållet till förmån för de senare. Dogmen att kapitalet är i stånd
att stifta lag för arbetet, d. v. s. att det eger medel att bestämma
arbetslönen efter sitt behag och under det belopp, som billigheten
kräfver, denna dogm är ännu i våra dagar allmänt utbredd;
auktoriteten af de största namn underhåller dessa fördomar, som icke blott
äro teoretiska misstag utan ock frön till misshällighet och socialt krig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
