Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Tidsbilder från Frankrikes kyrka. Af Claes Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom, ty tunikan växte alltid sä mycket som behöfdes,
allteftersom Kristi heliga kropp växte».
En sådan märkvärdig klädespersedel förtjenar väl att ses, äfven
om man icke är så troende som de ofvannämnda författame. Jag
trängde mig fram mellan pilgrimerne i kyrkan och uppnådde det
kapell, som utgör kyrkans förnämsta rikedom. Det är der det
»privilegierade altaret» befinner sig, invigt åt Notre Dame cT
Humi-lité... »quia respexit humilitatem ancillæ suæ», enligt hvad en
inskrift upplyser.
På kapellets altare står under vanliga förhållanden ett grannt
skrin af förgyld brons, men vid högtidliga tillfällen flyttas detta
skrin till sjelfva högaltaret i koret eller till ett i koret särskildt
upprättadt altare.
Skrinet innehåller den heliga rocken, af hvilken dessutom
hänger en afbildning bredvid det »privilegierade altaret». Afbildningen
erinrade ovilkorligen om de med en kolossal rock illustrerade
annonser, som skräddarbutiken la Redingote grise målat på alla lediga
murar i Paris. Man kan omöjligt undvika att göra den jemförelsen.
Det är fult, rått, vulgärt
På ett högt altare, ett slags halfbåge, som kunde synas öfver
hela kyrkan, stod det heliga skrinet skinande i det starka, genom
de nya kyrkfönstren inströmmande solljuset. Bakom skrinets
glasvägg kunde man se något rödbrunt skymta fram. Det var den
heliga rocken, men det är också allt hvad man får se af honom.
Man må icke föreställa sig att plagget tages fram för att
exponeras fritt och ohehindradt Nej, det förblifver orubbligt uti skrinet
och det är endast genom den lilla glasrutan på framsidan, som man
kan se eller åtminstone ana att det ligger dennne. Men det är
naturligtvis lika kraftigt, der det ligger.
Menigheten trängdes framför helgedomen, och en ganska
egendomlig procession begynte. Anförd af en prestman, satte sig den
trogna skaran i rörelse, kysste det sidentäcke som hängde öfver
altarbågens kant och offrade penningar i en stor sparbössa, hvarefter
samtliga deltagarne i processionen, hvar och en i sin tur, krökte
rygg och kröpo under altaret, d. v. s. i mycket lutande ställning
passerade under den nyssnämnde låga hvalfbågen, ofvanpå hvilken
den heliga rockens skrin befann sig. Dermed fortfor man en god
del af dagen. Hvar och en som kryper under detta altare har sina
synders förlåtelse för längre tid, försäkrar presterskapet, och
dessutom skall detta passerande under den heliga rocken vara högst
välgörande mot rheumatism och många andra krämpor, försäkrade
man mig. Bland notablare personer, som skulle hafva blifvit botade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
