Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Tidsbilder från Frankrikes kyrka. Af Claes Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
århundradets Frankrike och, när han hör talas derom, frågar han
sig otvifvelaktigt huru sådant är möjligt Frankrike är dock, det
kan ju icke nekas, ett land, der ett mycket stort antal af
upplysningens befrämjare, af forskare inom vetandets alla grenar lefva
och verka. Det är framfor allt det land, der den goda smaken
har sitt hufvudsäte, och endast detta skulle, tycker man,
omöjliggöra dessa osmakliga historier om undergörande och
syndaförlåtande chemiser eller reliker af den beskaffenhet, som i Charroux.
Huru är detta mörker tänkbart i ett land med en sådan stad som
Paris? Denna stad är dock, såsom Goethe en gång yttrat, den
plats der de bästa hufvudena i ett stort rike äro församlade och
der de dels genom vänskapsförbindelse, dels under strid och täflan
hvarje dag undervisa och uppbygga hvarandra; ett ställe der
naturens alla riken och hvad konsten har att uppvisa märkligast
från alla trakter på jorden hvarje dag äro tillgängliga att studera.
Tänk er denna verldsstad, der hvarje steg på en offentlig plats
återkallar i minnet en stor forntid, der i hvarje gathörn upprullas
ett stycke historia; föreställ er icke Paris och ett inskränkt och
betydelselöst tidehvarf, utan Paris i detta nittonde århundrade, der
sedan några få mansåldrar snillen, såsom Moliére, Voltaire, Diderot
och deras likar, satt i omlopp en rikedom på idéer så stor, att
man icke på annat ställe på jorden sett något motsvarande.
Man skulle finna saken fullkomligt oförklarlig, om man icke
kände till de oerhörda ansträngningar Rom, det påfliga och
jesuitiska Rom, obskurantismens hufvudsäte och fasta borg, för
närvarande utvecklar för att rädda ett välde, hvilket tidsandans
upplysning hotar att kasta öfver bord. Det är, man kan hoppas det, de
sista ansträngningarne, men just derför så mycket väldigare och
mera koncentrerade. Att de funnit en bundsforvandt i de politiska
förhållandena i Frankrike, har gjort dem så mycket
inflytelserikare. Då tankefriheten icke de facto finnes till, blir det lätt for
myndighetstrons målsmän att vinna segrar.
Alltsedan statskuppen hafver jesuiterna i Frankrike haft en
tacksam jordmån. Kejsar Napoleon Hl är visserligen icke vän af
Loyolas lärjnngar, och man har sett huru det ultramontana lägret
vid alla tillfällen ådagalagt sitt misstroende, ofta sitt hat mot den
franske statschefen; men detta beteende från ultramont&nernas
sida är dock ganska omotiverad t, ty de lära väl icke kunna
förneka att, förutan hvad de hafva att tacka de franska truppernas
närvaro i påfvestaten, de under det andra kejsardömet återvunnit
den terräng också i Frankrike, hvilken för dem gick förlorad under
julimonarkien. Den massa kloster, andliga brödraskap och syster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
