Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Tidsbilder från Frankrikes kyrka. Af Claes Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den gallikanskt sinnade erkebiskopens i Paris fasta hållning. Då
fick Hyacinthe kallelse att infinna sig i Rom, men påfven tog
vänligt imot honom och sökte vinna honom genom mildhet. Efter
Hyacinthe8 återkomst till Paris var han likväl densamme, en man,
på hvilken hvarken hotet om Vatikanens åskor eller intrycket af
den gamle påfvens älskvärda personlighet verkade det ringaste, när
samvetets röst talade.
Ett par år derefter är Hyacinthe åter i Rom och predikar i
den helige Ludvigs kyrka, alltid hofsam i sin framställning och
liberal i talets innehåll, lika oförskräckt i Roro, som i Paris. Han
vann framgång äfven der, och påfven visade sig ännu en gång
förbindlig mot honom, smålog vänligt och gjorde en artig ordlek på
namnet Hyacinthe — »en skön blomma och en dyrbar ädelsten».
Hyacinthe lemnade åter Rom, triumferande öfver sina fiender,
men med allt annat än behagliga intryck af den heliga staden och
dess regering. Han blef ännu en gång af monseigneur Darboy,
den parisiske erkebiskopen, kallad att predika adventet i
Notre-Dame. Det var år 1868. Hans uppfattning af den sanna kyrkan
var rakt motsatt hvad som uttalats i encyclican och syllabus.
Ultra-montanema gnisslade af raseri. Deras ursinnighet nådde sin höjd,
då Hyacinthe talade om vår tids fariseer på ett sätt, hvårpå man
icke kunde taga miste om hvem han menade. Erkebiskopen var
närvarande och, likasom han redan förut brukat, tackade han äfven
nu offentligt från predikstolen pater Hyacinthe för dennes predikan.
Hyacinthe erhöll ännu en gång kallelse att infinna sig i Rom.
Denna gång hoppades hans fiender att de skulle krossa honom. Han
hade nyss förut skrifvit ett bref till en italiensk tidskrift, Rivista
universale i Genua, och i detta bref, undertecknadt med hans namn,
förekommo saker, menade jesuiterna, som måste fylla den helige
fadrens hjerta med afsky. Hyacinthe hade också skrifvit ett bref
till en politisk klubb i Paris. Man hade nämligen i denna kluhb
anklagat honom för att hafva kallat kartescher till hjelp mot
fri-tänkare. Hyacinthe ansåg sig icke kunna lemna en sådan
beskyllning utan allt svar, och han skref derför till klubben ett bref,
hvar-uti bland annat yttrades, att han icke trott det vara nödvändigt
att skilja sin sak från vissa katolikers, hvilka, om de också ej vädja
till kartescher, likväl sakna inqvisitionen och dragonadema och som
sjelfva dragit försorg om att skilja honom från dem genom de
angrepp, för hvilka han varit utsatt ända från början af hans
offentliga framträdande.
Detta bref förskaffade Hyacinthe en skrapa från
karmeliter-ordens general i Rom. Men strax derpå skref den förre ett nytt
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
