Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, Augusti - Månadsöfversigt Af C. v. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att finna ett rätt nöjaktigt svar. Hvarföre skulle han älska
Sverige? Han känner icke Sverige; han vet icke hvad Sverige är.
Han känner icke ens dess gränser på kartan, eller med nöd så
mycket. Men hvad vet han om fäderneslandets naturförmåner och
beskaffenhet, om de naturliga resurser det äger och om bästa sättet
att tillgodogöra dessa, om dess företräden framför många andra
länder, om hvad konstfliten redan gjort för att begagna dessa
naturliga förmåner och företräden? Hvad betydelse har för honom
Sveriges historia och Sveriges stora minnen? Dessa stora minnen —
en Gustaf Adolfs bedrifter eller en Linnés, en Berzelii segrar på
forskningens fält — dessa minnen, som så kraftigt verka att väcka
en rättmätig naturlig stolthet och känsla för fosterlandets ära,
hvad äro de för honom? Han har aldrig hört talas derom; eller
om han det gjort, om han verkligen lärt sig ett litet kompendium
i svenska historien, så har detta varit så ytterligt knapphändigt
och framför allt så torrt och andefattigt, att man sannerligen icke
kan deraf vänta några sådana frukter som här äro i fråga. Hvad
vet han om våra institutioner och lagar som skulle kunna fästa
hans kärlek vid Sverige? Intet. Tvärtom framstå de för hans
tankar och inbillning oftast såsom föga annat än ett slags
fågelskrämma för menniskor som blifvit uppsatt i samhället. Presten
har haft sig angeläget att enligt sin pligt rikta hans
uppmärksamhet ifrån denna verldens goda till en bättre verld; men då man
på samma gång sökt att afhålla honom från att förvärfva någon
annan kunskap än salighetskunskapen — såsom varande
öfverflödig — så har detta svårligen kunnat verka att utveckla någon
synnerlig kärlek till det jordiska fäderneslandet; och det simplaste
bondförstånd räknar lätt ut, att det icke är längre till himmelen
från Amerika än från Sverige. Han känner väl, huru skatterna
utgå efter Gud vet huru många »artiklar»; men hvad känner han
om ändamålet hvarför skatterna utgå? Har han det ringaste tydliga
medvetande deraf, huruvida de i någon mån lända till hans egen
fördel eller möjligen blott till fördel för några embetsmän eller
privilegierade personer? Och om han har ett sådant medvetande,
har han väl någon säker öfvertygelse derom att de användas för
det bestämda ändamålet och icke annorlunda? Tyvärr måste man
erkänna att allt detta som just utgör all fosterlandskärleks
förnämsta grundval, jag vill säga medborgerlighetens känsla, är, och
det i följd af sjelfva institutionernas beskaffenhet, hos den klass
hvarom här är fråga ganska svag, ja så godt som ingen; och jag
tror icke att sjelfva våra riksdagar verka mycket till afhjelpande
af den olägenheten. — Än vidare, hvad är för honom Tegnérs
eller Runebergs sångmö? Hvad andra stora snillens stora tankar,
som blifvit uttryckta på vårt sköna svenska språk och som hos
hvarje svensk, som läst eller hört dem, måste verka att göra
Sverige på samma gång som svenska språket kärt? Det är för
honom likgiltigt huruvida allt detta är skrifvet på arabiska eller
svenska. Sjelfva våra svenska folkvisors herrliga melodier äro
icke till för honom, efter de hvarken sjungas eller höras af folket,
annat än högst undantagsvis. Säger man ändtligen att det svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
