Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, September - Religiösa stridsfrågor i nutiden. I. Af Carl von Bergen - 1. Inledande betraktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillfyllestgörande nåden, om djefVulens tillvaro och makt, om
troll-karlames illgerningar och om Kristi verkliga närvarelse i
nattvards-brödet Reformationens största dogmatiska djerfhet bestod deri,
att den i afseende på nattvardens sakrament införde läran om
»consubstantiationen» i stället för »transsubstantiationen», sålunda
försökande att med åsigten om den gudomliga närvarelsen förena
läran om den materiela substansens fortbestånd. Romerska hofvet
råkade icke, såsom Calvin, i eld och lågor med anledning af frågan
om kätterierna- och om detsamma ännu, genom sina
kätteridom-stolar, lät bränna kättare, såsom Bruno och Vanini, kan man dock
på goda grunder anse, att det dervid icke gick till väga med samma
ifver, som Calvin i processen mot Michel Servet I afseende på
de religiösa frågorna hyste det romerska hofvet knappast mera
vrede än entusiasm; dess hufvudsyfte låg åt ett annat håll.
Reformationen hade också i sjelfva verket en helt annan
grundtanke, än den att angripa dogmerna. Den anda, hvarigenom
den väckts till lif, var alltför mycket kristen för att vidröra något
annat än kyrkans organisation. Den religiösa tron hos de folk,
som Luthers stämma satt i rörelse, fordrade ingenting mera.
Naturvetenskaperna höllo på att födas och filosofien var ännu
öf-verlemnad åt skolastiska ordstrider eller åt de lärdes spetsfundiga
utläggningar af antikens arbeten. Den kristna dogmen, sådan som
den utbildats ur gamla och nya testamentet samt af den
alexandrinska och den skolastiska teologien, hade hittills ännu icke rönt
någon bestämd motsägelse, hvarken genom naturvetenskapernas
eller de historiska vetenskapernas upptäckter, eller genom det
moderna tidsmedvetandets protester mot kyrkoläran. Ännu mer:
genom att frigöra samvetet återupplifvade och stärkte reformationen
den kristna idéen, qväfd som hon varit utaf skolastiken eller
af-mattad genom renaissancen. De nye troendes öfvertygelse gick
tillbaka dels till Pauli lärosatser, som af den romerska kyrkans
helt och hållet praktiska riktning mildrats, dels äfven till och med
till det gamla- testamentets teologi. Luther och Calvin återupptogo
med ifver och hänsynslöshet lärorna om viljans ofrihet, nådens
allmakt, den starke Gudens rättvisa, mild mot hans vänner,
förfarlig mot hans ovänner.
Men när genom naturvetenskapernas och de
historiskt-filoso-fiska vetenskapernas framsteg dagen börjat randas, måste
reformationens ande inom den kristna verlden vända sig mot sjelfva
dogmsystemet, för att derur såsom onyttigt och ohållbart utgallra allt,
som ej stod att bringa i öfverensstämmelse med den moderna
tidens vetenskap eller religiösa medvetande. Huru skulle man ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
