Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, September - Herr von Bismarck och borussianismen. 1. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kasta en blick på hvar och en särskildt af dessa
utvidgningsplaner.
Holland har ända från 1815 varit till en viss grad inveckladt
i och lidit ondt af det tyska förbunds-trasslet. Kongressen i Wien
förenade, som bekant, Holland och Belgien till ett konungarike,
Förenta Nederländerna, hvilket skulle utgöra ett bålverk mot
Frankrike och en europeisk fredsgaranti. Hertigdömet Luxemburg, som
sedan 1794 tillhört Frankrike — departement des foréts — var,
efter Napoleons fall, ett af Preussen ifrigt eftertraktadt byte. Men
mot ersättning af det på Nederländernas tron upphöjda oraniska
husets arfländer Nassau-Dillenburg, Siegen, Hadamar och Dietz,
som öfverlemnades till Preussen, fick denna stat till »makternas
skötebarn» Holland öfverlåta Luxemburg. Härvid beslöts dock,
att storhertigdömet skulle utgöra en del af tyska torbundsområdet
och sålunda dess storhertig, konungen af Nederländerna, på
Luxemburgs vägnar — liksom konungen af Danmark för Holstein —
inträda i det förbund, som den 8 Juni 1815 slöts mellan »die
sou-verainen Fursten und freien Städte Deutschlands»,. samt att
fästningen Luxemburg skulle blifva förbundsfästning: sedermera
ordnades denna sistnämnda angelägenhet närmare så, att
besättnings-rätten i fredstid skulle tillkomma Preussen, men i krigstid delas
med den luxemburgska kontingenten, konungens-storhertigens
suveränetet imellertid häraf oförkränkt. Luxemburg hade tills vidare
ej någon särskild författning, oafhängig af den holländska. Då
belgierna 1830 med Frankrikes hjelp lösryckte sig från
förbindelsen med Holland, blef vestliga, wallonska delen af Luxemburg år
1831 afträdd till den nya monarkien och löst ur sin förbindelse
med tyska förbundet, hvartill detta år 1836 gaf sitt bifall, under
vilkor att härför erhålla ersättning [så att nämligen förbundshären
ej blefve minskad] i ett annat, nederländskt område. Efter
långvariga förhandlingar ordnades saken omsider på
London-konfe-rensen 1839 derhän, att största delen af holländska provinsen
Limburg, med undantag blott af fästningarna Maestricht och Venloo,
skulle inträda i tyska förbundet och ersätta den minskning i
för-bundsarméen, som uppkom genom frånskiljande af en del af
ögonblicket vare inne, att i likhet med nngrarne kunna förverkliga sina nationela
önskningar » Samtidigt betecknade imellertid ett bref i Kölnische Zeitvng såsom en
allmän önskan inom den segrande preussiska hären, att Preussen för sina oerhörda
uppoffringar skulle godtgöras med Schleswig-Holstein, Hannover, Kurhessen, Sachsen
och den tyska delen af Böhmen intill Elbe. — Vi erinra härvid, att af det böhmiska
landet på venstre sidan om Elbe endast den mindre, nordvestre delen är öfvervigande
tysk, såsom t. ex. Fickers etnografiska kartor nogsamt utvisa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
