Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet, September - Herr von Bismarck och borussianismen. 1. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luxemburg från förbundet. Limburg, som nu upphöjdes till
her-tigdöme, fortfor imellertid att till författning och förvaltning
utgöra en holländsk provins; hvarimot den under konungens af
Holland spira och i tyska förbundet qvarblifna delen af
Luxemburg erhöll en egen författning 1841. Det säger sig sjelf, att en
sådan dubbelställning som Limburgs måste gifva anledning till
allehanda svårigheter, som vid krigstillfalle kunde bli mycket
betänkliga. Efter ett misslyckadt försök, år 1848, att afhjelpa dem,
föranledde de på de bekanta Dresden-konferenserna det yrkandet
från Hollands sida, att Luxemburg och Limburg skulle å
förbundsdagen representeras af hvar sin fullmäktig med särskilda
instruktioner. När man under italienska kriget 1859 motsåg
eventualiteten af tyska förbundets väpnade uppträdande på Österrikes sida,
bragte dessa olägenheter ånyo holländska regeringen i en brydsam
ställning. När om våren 1866 Preussen föreslog en ombildning af
tyska förbundet och kriget med Österrike stod för dörren,
fram-lemnade holländska sändebudet vid förbundsdagen den 19 Maj ett
andragande om Limburgs skilsmessa från tyska förbundet,
grun-dadt derpå, att Limburg ej, såsom Luxemburg, vore en med
Holland i personalunion förbunden stat, utan en i allo holländsk
provins. Häröfver hade förbundsdagen ej hunnit meddela sitt
beslut, då den ödesdigra 14 Juni medförde tyska förbundets
upplösning, i och hvarmed såväl Luxemburg som Limburg skildes
från detsamma. Beträffande Limburg hade man i Holland
umgåtts med denna tanke redan 1863, då kejsaren af Österrike
sammankallade den tyska furstedagen. Ännu bör, till karakteriserande
af de förtretligheter Holland rönt af sin förbindelse med tyska
förbundet, anmärkas huru detta ingrep i Luxemburgs
författnings-förhållanden. Som förut är antydt, hade storhertigdömet ej från
början af sin union med Holland någon särskild författning. Först
år 1841 erhöll det en konstitution. När den af 1848 års
revolution öfver ända kastade förbundsdagen lefde upp igen, och dermed
en vidt famnande reaktion inträdde, skyndade den höga församlingen
i Frankfurt att förklara att i de nyare tyska
partikularförfattnin-garaa, särdeles sedan år 1848, insmugit sig mycket som vore
»hotande för inre lugn och ordning i de särskilda staterna och
deri-genom för förbundets allmänna säkerhet, samt stridande mot
förbundets grundlagar.» Följaktligen ålades vederbörande regeringar
att afskaffa alla dylika bestämmelser, och jemte en mängd andra
förbundsländer fick derför äfven Luxemburg år 1856 en ny, för
»lugnet och ordningen»» och »förbundets säkerhet» mindre hotande
författning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
