Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, Oktober - Hans Järta och Carl XII. Af Rudolf Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som plötsligt föll öfver den beundrade nationalhjelten. Det kan
\rara möjligt, att Atterbom redan förut under sitt studium af
Svedenborg l) och de vittra författarne på hans tid, fått någon vink
om, att Carl XII ej saknade sinne för vetenskap, vitterhet och
konst; men visst är, att det intryck uppläsningen af Järtas skrift
på honom gjorde, tydligen gaf tillkänna, att den nya bild han nu
fick af hjelten var för honom, som för de andra, en »upptäckt».
Han begärde och erhöll tillåtelse att hemlåna skriften till närmare
begrundande *). Några månader derefter — vi kunna ej säga
huru många — syntes i Palmblads tidskrift Läsning för ledning
och nöje en utförlig uppsats af Atterbom Om Carl XH:s
förhållande till vetenskap och vitterhet. Der ordas i begynnelsen ganska
mycket om hans stora »upptäckt», men om Järta och hans skrift
namnes ej ett ord. Uppränningen till sin utförligare behandling
hade dock Atterbom fått från Järta, likasom otvifrelaktigt v. Beskow
från samma håll fått väckelsen till sin mångsidigare forskning.
Att Järta skulle känna och yttra en billig förtrytelse öfver
Atter-boms besynnerliga förfarande, var naturligt.
Genomläsa vi nu Atterboms lika underhållande som
förtjenst-fulla teckning af Carl XII (i Sami. skr., d. 4), så finna vi, att
den är en mera vårdad och utförligare omarbetning af den
ursprungliga uppsatsen för 24 år sedan i Palmblads tidskrift, men
om »upptäckt» finnes ej mera ett ord. Lagerbrings antydningar,
som först äfven förtegats, finnas nu ock behörigen anlitade och
erkända, men om Järta iakttages fullkomlig tystnad, ehuru man
lätt spårar hans inflytelse. Så t. ex. sid. 10, der det talas om
Carl XH:s »val af embets- och tjenstemän, hans befordringssystem,
hans utdelande af hedersbevisningar», m. m. Här hade det varit
fullt skäl att anföra Järta som förfis egentliga källa.
Jemför man Järtas, Atterboms och v. Beskows skrifter öfver
Carl XH, skall man lätt finna de egenskaper, hvari de äro
hvarandra lika, och de, hvari de skilja sig från hvarandra. I
fosterlandskärlek såväl som i kärlek och beundran för sin hjelte kan man
stalla dem på samma’ höjd. Skrifsättets eller stilens förträfflighet
utmärker i viss mån dem alla, ehuru Järtas tyckes förråda en
’) Svedenborg är genom sina bref, hvaraf flera äro af Atterbom meddelade i 4:de
del. af Samlade skrifter i obunden stil, en af hufvudkällorna for kännedomen om Carl
XI1:B förhållande till vetenskap och vetenskapligt bildade män. Han blef af konungen
font använd som biträde åt Polhem, sedan sjelfständigt. Båda uppskattades tillbörligt
af konungen, men efter dennes död förändrades allt.
2) Vi hafva denna uppgift, liksom flera andra uppgifter, från f. d. landsböfding
Hans Järtas egen mun under de sista månaderna af hans lefnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
