Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet, Oktober - Herr von Bismarck och borussianismen. 2. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorde en för offensiva syften ämnad, öfverlägsen krigsmakt till
sitt ögonmärke, vara obenäget mot sydstaternes sammanslutning
sins imellan: ty deras krafter skulle dä ej komma att ställas till
Preussens ovilkorliga förfogande, sydforbundet skulle fastmer ega
betydenhet nog att motväga den preussiska politiken. Innan de
anförda orden inskrefvos i Pragfreden, hade ocksä hr von Bismarck
redan omintetgjort hela deras betydelse, för så vida de inneburo
en garanti för sydstaterne mot Preussen; och sedermera har man
frän preussisk sida helt obesväradt uttydt dem sä, som innehölle
de ingenting annat än en forpligtelse, som Österrike åtagit sig.
Till de under 13, 17 och 22 augusti med Wiirtemberg, Baden och
Baiern slutna fredsfördragen var nämligeh fogad en hemlig, först
i Mars 1867 offentliggjord, tilläggsartikel, hvarigenom Preussen
slöt defensiv- och offensivallianser med de nämda staterna hvar för
sig, hvilka förbundo sig att vid krigstillfålle ställa sina trupper
under konungens af Preussen öfverbefäl; först den 11 April
följande är kom ett dylikt förbund till stånd mellan Preussen och
den till nordtyska förbundet icke hörande delen (Rhein-Hessen)
af storfurstendömet Hessen-Darmstadt Ej såsom ett samladt helt,
utan hvar för sig, ej med nordtyska förbundet, utan med Preussen,
hade sålunda sydstaterne trädt i en förbindelse, hvilkens hela
betydelse framgår först ur de påföljande militära öfverenskommelser,
genom hvilka den preussiska krigsförfattningen införts i samtliga
sydstaterne, ja Rhein-Hessen till och med blifvit militäriskt
inkor-poreradt i Preussen, som äfven håller f. d. tyska förbundsfastningen
Mainz besatt (jfr. bestämmelserna i konventionen af 7 April 1867).
Fullt så långt gick det ej med de öfriga sydstaterne; dock hvad
Baden angår, fattas ej mycket: badensiske officerare utbildas i
den preussiska kadettkåren, och båda länderna ha kommit öfverens
om 8. k. »militärische Freiziigigkeit», så att badensiske undersåter
kunna i nordtyska förbundet aftjena sin värnepligt och tvärtom.
I hvilken mån man nu kan tala om en sydstaternas »internationale
unabhängige Existenz», som fjerde artikeln af Pragfreden lofvar
dem, torde ej behöfva vidare utvecklas. Hur pass allvarsamt menad
den är från preussisk sida, derom upplyser f. ö. mer än
tillräckligt nordtyska förbundsförfattningens art. 79, som meddelar
föreskrifter om sättet för sydtyska staters »inträde i förbundet»
Tyska tullföreningsfördraget af 16 Maj 1865 och dit hörande
öfverenskommelser blefvo genom 1866 års krig de jure upphäfda.
I Preussens fredsslut med Baiern m. fl. stadgades, att de skulle
åter träda i kraft, med sex månaders uppsägning, så snart
ratifikationerna å fredsfördragen blifvit utväxlade. Förbundsförfattningen
stadgar, art. 34—35, att »förbundet utgör ett tull- och handels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
