Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egarne af den berustade och roterade jorden tillförsäkrade i de
mellan K. M:t och kronan samt landskapens menigheter afslutna
och ännu gällande s. k. knektekontrakten o. s. v.
En sak af största vigt för frågan om försvarsväsendets vidare
utveckling hade varit, att 1869 års riksdag klart och tydligt uttalat
sig angående de båda alternativ, som af densamma år 1867
fram-stäldes. Riksdagen hade bordt tillkännagifva, huruvida den gillade
det af K. M:t valda alternativet, att indelningsverket skulle
bibehållas, men lindras, eller om den önskade, att indelningsverket
skulle aflösas och upphäfvas samt stamtruppens underhåll jemt på
alla samhällsklasser fördelas.
I detta hänseende uttalade sig försvarsutskottet, hvilka
in-konseqvenser man för öfrigt må lägga det till last, temligen
tydligt i punkterna 24 och 37. I motiveringen till den förra säges
uttryckligen: »att klagomålen öfver den tunga, hvarmed jordegarne
af indelningsverket trycktes, icke kunna afhjelpas genom några
partiela eftergifter dier uppoffringar från statsverkets sida, vore
dessa än större än de af K. M:t föreslagna»; samt vidare: »skulle
derföre lagstiftande makten finna rote- och rusthållares klagan så
grundade, att afseende på dem måste fästas» — å ett annat ställe
(s. 32) anser utskottet dem berättigade — »är det, enligt utskottets
öfvertygelse, ur synpunkten af försvarsväsendets ändamålsenliga
ordnande, vida fördelaktigare att medgifva indelningsverkets
upp-häfvande mot en ersättning till statsverket, motsvarande värdet af
rote- och rusthållares besvär o. s. v.» — på grund hvaraf utskottet
afstyrkte bifall till den af K. M:t föreslagna lindringen».
Och i punkten 37 tillstyrkte utskottet: »att Riksdagen ville
hos K. M:t anhålla om utarbetande och framställande af ett förslag
till såväl indelningsverkets aflösning, som en organisation af
landt-försvaret, bygd på grundsatserna af allmän vämepligt och rättvis
förddning af de bördor, som landets försvar kräfver».
1 dessa punkter voro de grundsatser klart uttalade, att hvarken
den af K. M:t föreslagna lindringen, ej heller några andra partiela
eftergifter, kunde afhjelpa klagomålen öfver indelningsverkets tunga,
hvarföre dess aflösning tillstyrktes. Detta tillstyrkande stod
ingalunda i strid med 1867 års riksdagsbeslut. Ty i förening med ett
försvar, grundadt på allmänna värnepligten, kunde ganska väl
tänkas en större eller mindre stam, hvars underhåll på alla
samhällsklasser var jemnt fördelad.
Olyckligtvis kunde 1869 års riksdag ej komma sig före att
be-stämdt uttala sig, hvarken för indelningsverkets lindring eller för
dess aflösning. Båda kamrarne afslogo visserligen det af K. M.i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
