Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
praktisk såsom öfvergångsstadium, till dess försvarsfrågan blifvit
definitivt löst, fastän detta väl ej af upphofsmannen åsyftades.
Förslaget bifölls inom första kammaren, förmodligen emedan
stammen derigenom något ökades. Sannolikt af samma orsak afslogs
det i andra kammaren, som deri äfven såg ett fastläsande af
indelningsverket, hvartill den icke ville lemna sitt bifall.
Bland enskilda motioner må såsom något märkeligt nämnas
de i första kammaren väckta, att beväringsöfningama dels skulle
inskränkas till ett mindre antal beväringar, dels tillsvidare helt
och hållet inställas. Detta var nu ytterligheten af den
mili-täriskt-konservativa riktningen; men man kan ej underlåta att
påminna sig det håll, hvarifrån liknande förslag väcktes vid 1865—66
års riksdag. Första kammaren biföll visserligen icke dessa
motioner. Men inom densamma gjorde sig likväl de Hamiltonska åsigterna,
att blott bibehålla det bestående, men ej medgifva några ändringar
(se st VIII i slutet), afgjordt gällande.
Detta visade sig isynnerhet vid dess behandling af åtskilliga
i andra kammaren väckta motioner. En af dessa afsåg en anhållan
hos regeringen, att verkställa den utredning af sättet för
indelningsverkets aflösning och fördelandet af stamtruppens underhåll på
samtliga folkklasser, som af 1867 års riksdag alternativt blifvit
begärd. En annan afsåg äfven uppsättandet af en ny stam och
fördelning af dess underhåll på samtliga folkklasser. En tredje
afsåg en revision af rikets fästningsväsen och reglering af
utgifterna derför. För dessa och andra försvarsväsendet rörande
motioner beslöt andra kammaren för sin del tillsättandet af ett
särskildt utskott och inbjöd första kammaren att häri deltaga.
Men härtill var sistnämde kammare ingalunda hugad. Under
förklaring att man de föregående riksdagame tillräckligt sysselsatt
sig med landförsvaret, utan att dock lyckas sammanjemka åsigterna
angående dess ordnande, ansåg man sig vid denna blott böra
af-handla sjöförsvaret, hvarföre andra kammarens inbjudning, på ett
sätt som verkligen ej var särdeles egnadt att befordra sämjan
mellan båda kamrarne, afslogs. Ja, man visste till och med drilla
så, att förstnämde trenne motioner icke alls förekommo till
behandling i första kammaren, under förevändning att de voro
behäftade med sådana formfel, att de ej till behandling af ordinarie
utskott kunde företagas, och detta oaktadt alldeles likartade motioner
vid föregående riksdagar dit blifvit hänskjutne. Sedan halfva
riksdagen förflutit med underhandlingar härom, öfverlemnades
nämde motioner slutligen till ett tillfälligt utskott inom andra
kammaren, der de slutligen begrofvos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
