Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om vår tids pietism och ortodoxism inom den svenska evangelisk-lutherska kyrkan. Af J. A. S. - Tolfte häftet, December - Arméfrågan i Sverige under det sista halfva årtiondet. Af J. Mankell - Herr von Bismarck och borussianismen. 3. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rande styrka, men i krig fördubblas med beväring, förutom
ersätt-ningstrupperna o. s. s. Sålunda skulle frågan om den blifvande
stammen kunna lösas, utan att kostnaderna för den nya
krigsfor-fattningen i nämnvärd mån behöfde öfverstiga de närvarande.
Förf. har sedermera icke haft skäl att frångå dessa sina åsigter
samt hoppas att en gång på lämplig tid och ort närmare få
utveckla dem.
Hufvudvilkoret för försvarsfrågans lösning är och blir
imel-lertid, att å ömse sidor en anda af försonlighet och beredvillighet
för eftergifter träder i stället för den omedgörlighet och bitterhet,
som hittills tyvärr gjort sig gällande. Vidare, att de enskilda
intressena, hvilka förf. i stycket III sökt skildra, gifva vika för
känslan af den fara, för hvilken det gemensamma fäderneslandet
utsättes, om försvaret ej snart på ett tillfredsställande sätt ordnas.
Månne dessa förutsättningar skola uppfyllas? Eller månne striden
ännu en gång skall upplåga utan annat resultat, än att sinnena
ytterligare förbittras och försvarsfrågans lösning uppskjutes — till
dess det blir för sent?
J. Mankell.
Herr von Bismarck och borussianismen.
in.
Om den storpreussiska politik, som haft annexioner inom
Tyskland till mål, räknar gamla anor, så tillhöra derimot
utvidgningsplanerna mot Danmark den nyaste tiden. Väl torde Preussen
redan för bortåt hundra år sedan ha haft en tanke på att ockupera
Holstein: när det nämligen 1788 uppträdde medlande till Sveriges
bistånd mot Danmark som, tvunget af sitt förbund med Kyssland,
pro forma angrep Gustaf III, har tilläfventyrs den afsigten ej varit
alldeles främmande för de preussiska rådslagen, att under någon
lämplig förevändning, t. ex. såsom en tillfällig politisk »pant«, taga
nämda hertigdöme i besittning och sedan söka behålla det.
Åtminstone antyder en af den tidens svenske diplomater, att
Danmark haft skäl att hysa farhåga för en dylik plan ’). Men hvad
fjerrskådande syften mot länderna norr om Elbe än tillförene, vid
ett eller annat tillfälle, må han ingått i det borussiska kabinetts-
’) Svenska sändebudet i Varsjava, L. v. Engeström, skrifver d. 30 Jnli 1789 till
statssekreteraren U. 6. Franc; »i Augnsti och September 1788 talade herr
Rosenkrands stort. I Oktober och November gjorde fruktan att förlora Holstein honom
ödmjuk.» — Rosenkrands var danskt sändebud i Polen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
