Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet, februari - Den gammalkristna konsten i Roms katakomber. Af L. Dietrichson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historie fra Roms Katakomber. Kjöbenhavn 1868. (L. A.
Jörgen-sens Forlag. VL 113 sidor 8:o).
Sistnämda arbete utgör ett kort sammandrag af katakombernas
historia från kristendomens första dagar till påfve Calixti I:s tid
(218 e. Kr.) och omfattar sålunda det första af de tre tidehvarf, i
hvilka författaren delar katakombernas historia. Det andra
tide-hvarfvet går från Calixti tid till Constantin (år 312); det tredje från
Constantini tid till år 410, från hvilket år den sista tidsangifvelsen
i katakombernas inskrifter härrör. Stödjande oss vid dessa och
andra arbeten samt begagnande hvad egen åskådning och studier
på ort och ställe ha lärt oss, skola vi försöka en redogörelse for
det vigtigaste af hvad vi kunna inhemta i katakomberna au gående
tidens kultur och specielt angående den äldsta kristna konsten,
dervid begagnande tillfället att — med de nyaste forskningarnas
hjelp — korrigera en och annan hittills som dogm predikad sats
om den äldsta kristna kyrkans förhållande till konsten.
1.
Katakombernas arkitektur.
För att kunna förstå den uppenbarelse af konstens tillstånd,
hvilken framträder för oss i katakomberna, är det nödvändigt att
först kasta en blick på katakomberna sjelfva, deras uppkomst och
bygnadssättet uti dem.
Ordet »katakombe» skrifver sig från en tid, då de romerska
och grekiska språken blandat sig med hvarandra utan något vidare
inre sammanhang än det, som uppenbarar sig i arkitekturen i
Hadriani båge i Athen, der den kejserlige byggmästaren har på en
romersk båge uppsatt en grekisk tempelfayad; benämningen härleder
sig från det grekiska xara och det romerska cumboy alltså
»nederlag», upplagsställe, nämligen för lik. Bestämmelsen uttalar sig
sålunda tydligt nog i namnet, och vi behöfva ej spilla många ord
på den falska åsigt, enligt hvilken katakombernas bestämmelse
skulle vara att afge plats för de första kristnas religiösa
sammankomster under hedendomens dagar.
Deras inredning och den anblick de för närvarande erbjuda,
visar sig klarast för oss, när vi betrakta Calixtkatakomberna,
belägna 2\ miglis utanför Porta San Sebastiano, på verldsstadens
södra sida, vid Via Appia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
