Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet, april - Politiska betraktelser. 6. Om det svenska beskattningsväsendet samt om den politiska och kommunala rösträtten. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hända är, utaf allt hvad man af det demokratiska styrelsesättet
har att vänta, ingenting betydelsefullare, ingenting mera för
samhället väisignelsebringande, än demokratiens gagneliga reaktion
på de rikare och mest bildade klasserna. När nämligen dessa
klasser icke längre kunna med rösträttens maktspråk styra
samhället, blifva de — så har erfarenheten visat — desto mer
intresserade att med upplysningens och öfvertygélsens makt göra
det; och när de ej mera kunna oinskränkt befalla öfver folkets
tillgångar, skola de finna sig desto mer manade att genom enskilda
uppoffringar verka för bildningens och det allmännas väl; så att
man i alla riktningar i samhället kan få se något mer, än hittills,
af »richesse oblige»; och på allt detta skall ej blott det allmänna
vinna, utan äfven de sjelfva, som derigenom förädlas och indirekt
erhålla ett icke mindre, men mindre motsagdi inflytande bland
medborgarne. Lägges härtill den ,utomordentliga ekonomiska
lyftning, som eu demokratisk konstruktion af samhället är egnad att
medföra, och det icke blott för en klass, utan för alla klasser
— utom kanhända de lates, ehuru äfven de icke kunna undgå
att röna ett välgörande inflytande af hela samhällets blomstring —
så är uppenbart, att demokratiens praktiska verkningar äro af den
allrahögsta ordning och att demokratien just på denna grund
framför allt är eftersträfvansvärd.
Vi vilja ännu tillägga ett ord rörande den allmänna rösträtten.
Författaren af denna uppsats frågade en gång en amerikanare, hur
man i Förenta Staterna vågade att så snart, som sker, gifva
in-vandrarne politiska rättigheter. »Hur vill ni» — blef svaret —
»att de eljest skulle så, som skett, försvarat unionen under
inbördes kriget?» Äfven detta är en synpunkt, som förtjenar att
beaktas. Och om nu verkligen så väl de europeiske invandrarne,
som de frigifne negreme, befunnits med sin rösträtt vara ett ej
blott oskadligt, utan nyttigt politiskt element; skulle verkligen våra
hemmavarande arbetare vara sämre än dessa deras kamrater, som
gjort resan öfver atlantiska hafvet, eller dessa genom följderna
af århundradens slafveri degraderade negrer, som blifvit frigifne
och med ens erhållit politiska rättigheter? — Hvilken förfarlig dom
skulle ej deruti ligga öfver de klasser, som hittills i vårt land
innehaft den politiska makten!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
