Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet, april - Luther i hans betydelse för vår tid. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inför hvilken kristenheten under sin genom sekler räckande
omyndighetsålder knäböjde i stoftet. Hvarje yttring af en mera
ut-prägladt subjektiv lifsåskådning var oroväckande, när den ej lät
sig inordnas i schemat af det som blifvit trodt »alltid, allestädes
och af alla»; hvarje kritik var fördömlig, när den ej ledde till
»bekännelsetrogna» resultat. »Otroshjeltarnes» utrotande blef
vil-koret för kyrkans bestånd; den misstänksamma ofördragsamheten
blef en dygd och den grymmaste förföljelse en pligt för
betryggandet af den korsfästes verk och — »på det att Guds ära
der-igenom måtte förhöjas!»
»Helt visst», tilläde vi, »är det påståendet berättigadt, att den
i fråga varande ortodoxa teorien om »renlärighetens»,
»bekännelsetrohetens» obetingade nödvändighet för möjligheten af ett sant
kristligt troslif, representerar — den må nu möta oss inomsjelfva
medeltiden eller hos gengångame från medeltiden i våra dagar —
ett i sina konsequenser söndrande och derigenom
»kristendoms-fiendtligt» åskådningssätt, farligare än något anftat af dem
historien har att uppvisa» l). — Är detta en sanning, så följer deraf
skyldigheten att, till den sanna kristendomens försvar, bekämpa
den träldomens och söndringens anda, som falskligen smyckar sig
med det kristna namnet. Äfven inom svenska kyrkan har en dylik
anda fått rotfästa sig der som annorstädes alstrad genom det
ensidiga, ofruktbara stirrandet på de symboliska böckernas artiklar
och paragrafer, med förgätenhet af reformationens fältrop: bibeln
och förnuftet. Mot hvarje sådan från protestantismens princip
affallig riktning uppträder i främsta rummet den protestantiska
kyrkans egen lärofader. Hyperlutheranismen med dess sjelfgjorda
trosbegrepp utdömes af just den store troshjelten Martin Luther.
Luthers verksamhet såsom reformator, med särskild hänsyn till
dess betydelse för vår tids religiösa frihetskamp, har nyligen blifvit
skildrad i tvenne ungefär samtidigt utkomna skrifter, fulla af
intressanta upplysningar och förträffliga lärdomar. Författarne äro
två af den tysk-schweiziska protestantismens mest framstående
målsmän: professor Daniel Schenkel i Heidelberg, utgifvare af
AUgemeine kirchliche Zeitschrift, och pastor Heinrich Lang i Meilen
vid Ziirichersjön, utgifvare af tidskriften Zeitstimmen aus der
re-formirten Kirche der Schweiz. Schenkels arbete bär titeln Luther
in Worms und Wittenberg und die Emeuerung der Kirche in der
Gegenwart. (Elberfeld 1870); Lang har benämt sitt Martin
Luther, ein religiöses CharakterbUd (Berlin 1870). — Vi ansluta oss
1) a. st. s. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
