Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Om den skandinaviska bronskulturens ursprung. Af Sven Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. JULI.
hos grafbygnaderna vid Tyrus och Alexandria1)- Äfven hr Badger
har i sin beskrifniag öfver Malta och Gozzo p. 6 yttrat, att begraf-
ningsgrottorna vid sidan om Tyrus ha en fullkomlig likhet med
tempelruinerna på Malta. Dr Barth har under sina resor i Afrika
funnit dylika klöfverbladsformiga grafkor, hvaraf han aftecknat
ett, sid. 196. Men ännu mera: samma urhålkade, rundaktiga fot-
tvagningsstenar, som finnas i Baalstemplen på Malta, förekomma
äfven i tempelgrottorna på Irland. Figur öfver en sådan i New-
grange se Bronsåldern sid. 10, och öfver en dylik i grottan vid
Sleive-na-Callighe, (se Simpson p. a. st. planche XXVIII, figuren
nederst). Dessa tempelkärls fullkomliga likhet synas mig utgöra
det starkaste bevis för en lika gudstjenst och samma hednagud.
Man har påstått, att fenicerna hade ingen egen arkitektur; det kan
väl vara, att de lånat den nu anförda af egyptierna, men imellertid
begagna de den ständigt, så att man tryggt kan antaga hvarje
tempelgrotta af denna konstruktion att vara af fenicisk upp-
rinnelse.
Vi hafva här ofvan nämt, att i tempelgrottorna på Irland
finnas alldeles de samma ornamenter graverade, som på våra äldsta
bronssvärd. Att dessa ornamenter, helt lika de feniciska, kommit
med den första bronsen från Orienten, derpå tviflar väl numera
ingen; men så är det väl knappast möjligt att tänka sig dem an-
lända hit utan att hafva gått öfver Irland, der de äfven förekomma
i stort antal; men derimot förekomma de aldrig i något af de
landskap, som ligga raka landvägen mellan Orienten och Skandi-
navien.
Jag förmodar att hr M. nu finner skäligt antaga, att vår äldsta
brons kommit hit från Orienten, icke landvägen öfver sydöstra
Europa, utan sjövägen öfver Irland, och med denna förmodan be-
gifver jag mig till ett annat ämne.
Sedan hr M. lemnat en alltför knapphändig öfversigt af Nils-
sons teori, säger han, att mot densamma blifvit gjorda flera vigtiga
anmärkningar, af hvilka hr M. här vill framställa några af de
förnämsta (sid. 413). Den första, och således den allra förnämsta
af dessa, skall vara att »dr Hans Hildebrand har sokt ådagalägga,
att fenicerna känt jernet redan långt innan de kommo till tenn-
öarna på Europas vestkust (enligt hans åsigt troligen på Spaniens
kust), och sannolikt innan de första feniciska skepp seglade ut
förbi Herkules’ stöder.» Men hr M. borde ha erinrat sig, att dessa
hr Hans Hildebrands påståenden blifvit vederlagda; och om han
’) The. beauties of the Boyne by William Wilde, pag. 197.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
