Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Om den skandinaviska bronskulturens ursprung. Af Sven Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. JULI.
teurs de l’alphabeth; ils en furent aussi les propagateurs dans toutes
les parties du monde»1)-
Jag förmodar att herrar H. & M. nu anse dr H. fullständigt veder-
lagd i påståendet att det icke var fenicerna, som uppfunno det första
alfabetet. Dessutom, och tvärtimot hr Hildebrands åsigter, har hr
Lenormant gått så långt i erkännande af fenicernas öfverlägsenhet
i alla ämnen, att han tillstår (sid. 106), att man aldrig skall kunna
öfverdrifva den roll, fenicerna innehade i den gamla verlden, och
den andel dem tillkom i mensklighetens första steg till civilisation.
Ja ännu mer: sjelfve hr Lenormant förklarar (samma sida), att
han ej vore långt ifrån att dela den meningen, att det varit kana-
néerna från Sidon och Tyrus (d. v. s. fenicerna), som åstadkommit
bronsåldern i vestra Europa, och hvilken mening han hoppas en
dag skola blifva en bevisad sanning. Men hr Lenormant hade
fått för sig, likasom hr M. (sid. 2), den oriktiga föreställningen, att
arkeologerna antogo, att de som först hitfört bronsen voro ett
krigiskt, eröfrande folk, som inträngt och tillintetgjort landets
egna invånare; och emedan hr Lenormant väl visste att fenicerna
icke voro ett krigiskt, eröfrande folk, så har denna oriktiga före-
ställning legat honom i vägen för antagandet att det var denna stam,
som hitfört bronsen. Men det är högst sannolikt, att sedan hr Le-
normant får veta att detta hitförande skedde på fredlig väg, äfven
han förenar sig med de många, som redan antaga att bronsen
blifvit, i en mycket aflägsen forntid, hitförd af ett semitiskt folk,
som här anlagt kolonier, hvilka under århundradens lopp utbildats
till ett talrikt folk, med semitisk kult.
Men då fråga nu är om hr Lenormant, kan jag ej underlåta
att omnämna den stora förtjenst, han har om nordens arkeologi.
Nog visste vi förut att en stor del af de ornamenter, som finnas
på våra äldsta bronssvärd och guldsmycken, förekomma på de
feniciska tempelruinerna, från dem på Paphos till dem på Malta
och Gozzo; flera af dessa ornamenter stå redan aftecknade på
första bladet af mitt arbete öfver bronsåldern. Men det är hr
Lenormants stora förtjenst, att han under sina resor i Orienten
upptecknat hela den fullständiga Ornamentik af feniciskt ursprung,
som förekommer på de ställen, der fenicerna haft kolonier och
länge bott. Men enär hr Lenormant ännu icke kände vår äldsta
brons, kunde han icke göra jemförelse mellan der förekommande
ornamenter, och dem han sett på feniciska vaser och tempelruiner.
’) Jag har ansett mig böra införa testen ordagrannt, på det att ingen må tro
att jag gjort öfversättningen efter egna åsigter. Jag är dessutom förvissad att hvarje
läsare af Framtiden förstår den anförda texten, utan öfversättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
