Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Om litterär eganderätt, särskildt med hänsyn till de nordiska rikena. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. JULI.
efter James Hargreaves uppfinnare af spinn-maskinen (1769), frän en
fattig barberare uppstiga till titulär baronet och verklig cotton-
lord, efterlemnande vid sin död en förmögenhet af en half million
pund sterling. I Förenta Staterna ordnades patentväsendet genom
lagen af 10 april 1790, »grundvalen för den relativt bästa patent-
lagstiftning som f. n. består», säger en utmärkt kännare; i Frank-
rike genom konstituerande församlingens förordningar af 7 Januari
och 25 Maj 1791; i Preussen 1815; i Belgien 1817 o. s. v. Till
en internationel patentlagstiftning ha ännu blott förberedande steg
tagits.
Hvad öfriga till denna tredje klass hörande föremål vidkom-
mer, må nämnas att i Frankrike och England lagstadgadt skydd
för varumönster tager sin början från 1787, i det förra landet
ursprungligen närmast med afseende på sidentillverkningen i Lyon,
och i det senare inskränkt till tryckta linne- och bomullsvaror,
men sedermera beggestädes vidare utbildadt. Österrike har genom
lagen af 7 December 1858 infört ett med det engelska öfverens-
stämmande mönsterskydd. I Preussen och det öfriga Tyskland
har frågan flere gånger bragts å bane och lifligt afhandlats, men
ännu ej, så vidt oss är bekant, blifvit löst. Fabriksmärken och
firmor blefvo i Frankrike genom en förordning från republikens
år XI allmänneligen tagna i laga hägn, och i nyaste tider ha
lagar i dylikt syfte utfärdats i England, åtskilliga tyska stater,
med flere länder, äfvensom genom bestämmelser i flere handels-
fördrag detta skydd fått en internationel giltighet af redan icke
obetydlig omfattning.
Efter att sålunda ha något så när betecknat gränserna för
den »andliga eganderättens» område och antydt dess uppkomst och
utvecklingsgång, vända vi oss till det litterära eganderätts-skyddet,
för att, efter en historisk blick på dess utbildning, särskildt taga
i skärskådan denna angelägenhets nuvarande ställning i vårt land
och de nordiska staterna imellan. Till öfriga skäl att söka fästa
någon uppmärksamhet å detta ämne har nu sällat sig ett nytt i
och genom det skede, hvari frågan om en reform af vår tryck-
frihetslagstiftning numera inträdt. Det torde ej böra betviflas, att
en ny presslag inom den närmare framtiden skall komma till stånd,
och att ur densamma stadgandena om litterär eganderätt, på sätt
sistförflutne riksdags konstitutionsutskott föreslagit, uteslutas. Dessa
»innebära», såsom utskottet anmärkt, »inga garantier för tryck-
friheten och äro helt och hållet af civilrättslig natur; de äro ock
af beskaffenhet att behöfva i väsentlig mån omarbetas och tillökas
med nya stadganden, i följd hvaraf lagstiftningen i detta ämne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
