Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Om litterär eganderätt, särskildt med hänsyn till de nordiska rikena. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LITTERÄR EGANDERÄTT. 47
om den gjordes sä fullständig, omständigheterna kräfde, skulle
växa ut till den bredd, att den upptoge Tryckfrihetsförordningens
flesta §§. Utskottet har tänkt sig att ett förslag till lag angående
eganderätt till tryckta skrifter skulle utarbetas och i den ordning,
87 § Regeringsformen föreskrifver, antagas vid samma riksdag,
då en ny tryckfrihetsförordning kunde varda slutligen faststäld,
eller att, i fall detta af någon anledning icke kunde ske, kongl.
maj:t med riksdagen skulle besluta, att de i 1 § 3 och 9 mom.
Tryckfrihetsförordningen nu befintliga stadganden finge såsom civil-
lag gälla intill dess ny lag angående samma ämne blifvit stiftad.»
2.
En at de nyaste författare, som skrifvit om den litterära
eganderätten, Öfverbergsrådet R. Klostermann, anmärker att de
åsigter, som en gång försvarade eftertrycket såsom en loflig sak
och bekämpade förlagsrätten såsom för bildningens intressen menlig,
numera äro »längesedan dömda och glömda». Året förut hade
man dock, å andra skandinaviska bokhandlarmötet i Stockholm
1866, haft den uppbyggeisen att höra en förläggare betvifla, och
en författare bestrida en litterär eganderätts befogenhet. Det var
ej första, och blir väl ej sista gången, man hos oss kommer att
såsom djupa sanningar uppduka öfverallt annorstädes antiqverade
lärosatser och öfvergifna villfarelser, ty »ekot är starkt bland de
svenska bergen», säger Tegnér, »och ljuder länge ännu sedan rösten
tystnat.» Endast i Nordamerikas Förenta Stater har man eljest i
senare tider hört detta samma eko af en röst, som tystnat. För
ett par årtionden sedan har der den frejdade H. C. Carey angripit
den litterära eganderätten och försvarat den amerikanska eftertrycks-
industrien, och samma år, då Klostermann utgaf sitt arbete, fick
Carey i en Newyork-bokhandlare, E. Steiger, en efterföljare. Tanke-
gången i den skenfagra svada, hvarmed Carey sökte visa att en
författares »idéer» äro »allmän egendom», var dock långt förut
alltför grundligt vederlagd, för att ens med stödet af hans namn
kunna omvända verlden, och dessutom träder den rama egennyttan
nog obeslöjad fram i den anmärkningen, att förläggarne i Förenta
Staterna, derest de genom en litterär konvention vore förhindrade
att plundra den engelska bokmarknaden, skulle få betala sina
medbröder vid Kanalen en årlig summa af sju millioner dollars; —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
