Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Om litterär eganderätt, särskildt med hänsyn till de nordiska rikena. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LITTERÄR EGANDERÄTT. 59
den danska pressen, men under ett fortfarande rättslöshets-tillstånd
rikena imellan kan det ej synnerligen väcka förundran, om dylika
ingrepp förnyas.
Samma skäl, som påkallade det frän 1831 påbjudna skydd,
Norge och Danmark imellan, mot eftertryck, borde längesedan ha
föranledt en dylik åtgärd till ordnande af de litterära eganderätts-
förhållandena mellan Sverige och Finland. Det svenska språk-
och litteraturområdet blef år 1809 deladt mellan tvenne stater,
och sedan dess ha påminnelser ingalunda uteblifvit om behofvet af
en svensk-finsk litterär konvention. Genomgår man den af J. V.
Lillja 1846, 1848 och 1859 utgifna BMiographia Hodierna Fennice,
påträffar man ett ej ringa antal nyare, i Sverige utgifna arbeten,
ånyo upplagda i Finland. Vi ha sålunda antecknat:
Enberg: FLoralfilosofiens elementer, Helsingfors, Warenius, 1834.
Forsell: Aritmetik för begynnare, Åbo, Frenckell, 1828. Palmblad:
Grunddragen till den matematiska och fysiska geografien, Abo,
Frenckell, 1837, samt Lärobok i äldre och nyare geografien, Borgå,
P. Widerholm, 1837. Tegnér: Frithiofs saga, Axel, Nattvards-
barnen. Blanche: Första älskarinnan, Kråknästet, Sonen af
söder och nord, Borgå, P. Widerholm, 1848—1851. E. Carlen:
Jungfrutornet, En nyckfull qyinna, Ett rykte, Förmyndaren,
Bomanhjeltinnan, Borgå, P. Widerholm, 1848—1851, samt Bruden
på Omberg, Viborg, Cedervaller, 1846. T. Knös: Bikter, Helsing-
fors, Frenckell, 1853. Mellin: Främlingen från Als, Jacob Casi-
mir de la Gardie, Tåget öfver stora Bält, Borgå, P. Widerholm,
1848—1849. Norbeck: Lärobok i teologien, Helsingfors, 1849.
Sparre: Sjökadetten, Borgå, P. Widerholm, 1850. Sign. Pilgrimen:
Sveriges förste romanförfattare, Helsingfors, 1853. Bjursten: Två
systrar, Borgå, P. Widerholm, 1848. Sign. Vilhelmina: Brottning
Filippa, Familjen Skytte, Lasse Lucidor, Borgå, P. Widerholm,
1849—1851, o. s. v.
Gerna önskade vi antaga, att ej allt detta och mera dylikt,
som förefaller misstänkt, är olofligt eftertryck; men att så förhåller
sig åtminstone med större delen, har meddelats oss med en be-
stämdhet, som svårligen lemnar rum för något tvifvel. A andra
sidan lära väl icke heller exempel på eftertryck i Sverige af finske
författares arbeten saknas: att skrifter af Runeberg blifvit här i
landet eftertryckta, uppgafs af en talare på riddarhuset den 14
December 1859, då det förut nämda, föreslagna tillägget till
T. F. F. § 1 mom. 9 förelåg till slutligt afgörande. Erfarenheten
torde sålunda tillräckligt ha ådagalagt önskvärdheten af en svensk-
finsk konvention i ämnet. Såvidt oss är bekant, qvarstår Finlands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
