Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Om litterär eganderätt, särskildt med hänsyn till de nordiska rikena. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LITTERÄR EGANDERÄTT. 61
alster tillhörande medborgare i ett af de öfriga, och om man ej
derför, sä vidt fråga är om eftertryck, kan förlita sig pâ en redan
verkande — hvad Carey kallar — courtesy copyright. Dock, en
fullkomlig garanti för alla händelser mot detta slags ingrepp kan
man säkerligen ej förutsätta, så länge lagen synes tåla dem, hvar-
för vi anse en bestämmelse härom fortfarande nödig; men det
vigtigaste en litterär, skandinavisk mellanriks-lagstiftning numera
har att befatta sig med är den visserligen nyare, men nu i allt
större proportioner framträdande frågan om öfversättningar från
en nordisk skrift-munart till en annan.
Denna fråga upptogs först till behandling af härvarande
Nordiska förening å dess möte den 6 April 1865 i sammanhang
med ett af professoren Elias Fries till föreningen inlemnadt förslag,
att hon borde uttala sig mot öfversättningar från svenskan till
dansk-norskan och tvärtom. Resultatet af föreningens öfverlägg-
ningar blef tillsättandet af en komité, som fick i uppdrag att
utarbeta förslag i ämnet, hvarefter och i öfverensstämmelse med
de af komiterade förordade bestämmelser å nästföljande riksdag
hr A. Blanche i borgarståndet väckte motion (n:o 107) om anta-
gande af en »Lag angående litterär eganderätt i de fall, då Tryck-
frihetsförordningens stadganden och K. F. af den 20 Juli 1855 ej
derå kunna tillämpas». Samtidigt blefvo förslag i samma syfte
framlagda för norska stortinget och danska riksdagen, hvilka lyck-
ligen ledde till de förut nämda lagarne af 1866. Det svenska
lagförslaget åter, remitteradt till lagutskottet, blef der af formela
skäl, till hvilka vi i det följande återkomma, afstyrkt och föll
äfven i riksstånden.
Medan ärendet sålunda här undansköts, blef derimot i Norge
och Danmark frågan på ett tillfredsställande sätt löst. Den af
stortinget antagna och den 4 Juni 1866 stadfästade »Lov angående
oversættelse af svenske skrifter» stadgar som följer:
§ 1. Under forudsætning af gjensidighed skal den, der i Sverige
udgiver et svensk skrift, have samme værn mod oversættelser lier i
riget som mod eftertryk under betingelse af:
1) at han på titelbladet har tilkjendegivet, at han forbeholder sig
retten til oversættelse;
2) at han inden tre måneder fra skriftets udgivelse indleverer et
exemplar af skriftet til universitetsbiblioteket i Kristiania,
hvorfor tilståelse meddeles uden betaling;
3) at oversættelsen begynder at udkomme inden ni måneder fra
den dag, da skriftet blev indleveret til universitetsbiblioteket,
samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
