Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Om litterär eganderätt, särskildt med hänsyn till de nordiska rikena. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LITTERÄR EGANDERÄTT. 63
skandinaviska mellanriks-lagstiftning vänta på sig. Samma år,
1866, uttalade imellertid det i Stockholm samlade, andra skandi-
naviska bokhandlaremötet den önskan, »att i Sverige må åväga-
bringas lagstadganden rörande eftertryck och öfversättningar, mot-
svarande bestämmelserna i danska lagen af den 23 Februari och
den norska af 4 Juni 1866.» Under den föregående öfverläggningen
hade väl röster höjt sig mot försök att hindra öfversättningar,
men då det erinrades, att syftet af de anförda lagarne alls icke
var sådant, utan att man blott ville värna en författare mot miss-
handel från okunnige öfversättares sida och, der omständigheterna
så medgåfve, försäkra honom om någon billig vinst af det öfver-
satta verkets spridning i granländerna, blef resolutionen af det
till större delen af svenskar bestående mötet enhälligt antagen,
och fick sålunda den i fråga satta åtgärden ett stöd, som ej bör
förbises, af en betydlig krets i detta ämne särskildt intresserade
och kompetente personer. En vecka senare beslöts enhälligt af
andra, skandinaviska nationalekonomiska mötet ett dylikt yttrande,
i det att, genom sin nittonde resolution, »mötet uttalar den önskan,
att i Sverige måtte genom lag bestämmas liknande skydd mot
eftertryck och öfversättningar, som i Norge och Danmark numera,
under vilkor af reciprocitet, är gällande.» Då imellertid under de
påföljande tre till fyra åren ingen åtgärd i denna vigtiga angelä-
genhet förspordes från svenska regeringens sida, bragtes ärendet
ånyo å bane af härvarande Nordiska förening genom en till kungl.
maj:t förliden sommar ingifven petition, att »kungl. maj:t täcktes
taga i öfvervägande frågan om bestämmelser till den litterära
eganderättens skydd, motsvarande de i Norge och Danmark redan
1866 gifna, som blott vänta på reciprocitet från svensk sida, för
att träda i kraft», hvilken petition, enligt hvad vi tro oss ega
någon anledning att förmoda, inom kort torde komma att till
pröfning företagas.
4.
I den ofvan antydda petitionen anmärkes att, medan väl
näppeligen någon vågar eller ens vill försvara eftertryck, som med
en redan gammal benämning af rättskänslan stämplats såsom
»tjuftryck», derimot ännu rätt mycken förvillelse råder i fråga om
öfversättningar, de nordiska skrift-munarterna imellan. »Först och
främst» — säga petitionärerna — »tillåta vi oss, med hänsyn här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
