Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Om litterär eganderätt, särskildt med hänsyn till de nordiska rikena. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G4 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. JULI.
till, att anmärka, att hvad vi yrka alldeles icke är, såsom stundom
blifvit sagdt, en »litterär prohibitism»: en sådan benämning är så
oegentlig, som möjligt, när allt hvad som åsyftas är blott bestäm-
melser, motsvarande de förut angifna norska och danska, som
ingalunda förhindra öfversättningar från ena språket till det andra,
utan blott bereda original-författaren eller -förläggaren möjligheten
att betrygga sig mot en dålig öfversättning samt, när öfriga om-
ständigheter det medgifva, att förvissa sig om någon andel i den
af öfversättningens förläggare påräknade vinst. För det andra
vilja vi särskildt betona, att hvad billig hänsyn till enskild persons
rätt härutinnan fordrar, långt ifrån att skada den litterära utveck-
lingen, skulle för densamma, och således för de allmänna intressen
som deraf bero, vara i hög grad gagnande. Om det eljest erkän-
nes, att ett folks original-litteratur icke blott är ett uttryck af
dess andliga odling, utan ock bör vara en af de mäktigaste häf-
stängerna för denna odlings främjande, så är dermed äfven erkänd
vigten af att undanrödja hinder för den inhemska litteraturens
blomstring. Nu är det så, att hos de små folken litteraturen
arbetar under ogynsamma, ekonomiska vilkor: hvad t. ex. samtliga
de nordiska folken angår, är detta allt för gifvet och visst, för
att behöfva mer än nämnas. En förbättring häraf skulle, utom
af stigande välstånd och allmännare spridd bildning, i ej oväsentlig
mån förberedas genom en litterär mellanriks-lagstiftning — hvari
nu blott den svenska länken saknas — hvilken hämmade den del
af öfversättningsväsendet, som är onödig och skadlig. Så länge
förläggaren af en svensk skrift saknar hvarje garanti, att ej den af-
sättning, han borde kunna påräkna i brödraländema, beröfvas honom
genom en norsk eller dansk öfversättning, att ej t. ex. en tredjedel
af den nordiska publik, arbetet eljest skulle vinna, i stället skattar
till en öfversättnings förläggare, som ej vidkännes någon andel i
honorariet till original-författaren, är det en sjelfföljd att författare-
arvodena nedtryckas lägre, än eljest blefve händelsen. Men, om
också icke præmia et honores äro något osvikligt medel för litterär
blomstring, så äro å andra sidan de ekonomiska vilkoren för veten-
skapligt och vittert författarskap ingalunda likgiltiga: stå de mycket
lågt, så måste den inhemska litteraturen blifva en bi-sysselsättning
eller sälja sig till träl hos andra intressen. Då öfvertager en
främmande litteratur, en främmande folkandes skapelser, den lediga
platsen, såsom den der erbjuder de bildade klasserna deras andliga
näring. Men af allt nationelt beroende är detta det farligaste:
på den andliga eröfringen följer, såsom historien visar, lätt nog
den politiska, såsom den mogna frukten faller från trädet. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
