Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 1. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. JULI.
och derunder utbredt sig till alla stora kulturfolk, medan hon dock
på ett så otillfredsställande sätt fylt sin uppgift, är en motsägelse,
som i och för sig kan tåla att begrundas. Men frågan är dessutom
på dagordningen, ty konstakademien har nu hunnit det tidskifte,
då hennes liksom andra monarkiens stiftelseurkunder pröfvas af
demokratiska blickar, och det gäller för hvad som har sitt bestånd
genom furstlig vilja att bevisa sig gagneligt för det allmänna bästa.
För att fullständigt utreda hvad som kan vara hållbart eller
ohållbart uti institutionen, synes oundgängligt att till en början
undersöka, hvad man bör anse som hennes uppgift. Är man ense
om att akademierna icke kunnat bestå och utbreda sig, i fall de
utgjort blott furstliga lekverk eller haft för sin uppkomst att tacka
några enskiltes fåfänga och vinningslystnad, så måste de hafva
sin uppgift gifven af allmänna historiska förhållanden, hvilka kallat
dem till lif och hvilka de betjenat. En historisk utredning af
deras uppkomst måste ådagalägga, att en viss nödvändighet före-
fans, i följd hvaraf ett sådant organ utvecklades åt de fria kon-
sterna. Uppfinningen af detta organ och bestämmandet af dess
uppgift kan icke vara blott ett påhitt af en eller annan för odlingen
ömmande furste eller statsminister; det skall tvärtom framga ur
efterföljande undersökning, att det akademiska väsendet har vid-
tagit, der ett annat slutat. Men om så år, kan man ock med
största säkerhet förutspå, att det skall fortvara tills det aflöses af
ett annat,- som framkallats af nya tidsförhållanden. Existerar
ännu den nödvändighet, som kallade dem i dagen, så skola ropen
imot akademierna förklinga nu som tillförene; men hafva vilkoren
under tidernas lopp förändrat sig, så skall det vara förgäfves man
söker hålla fast det otidsenliga. För att i en senare afhandling
kunna säga någonting sannolikt om konstakademiernas framtid,
har jag ansett behöfligt att först skaffa någon visshet om den
nödvändighet, som i tiden gaf dem deras bestämmelse och orga-
nisation.
I de flesta nordliga länder har i fråga varande institution till-
kommit efter Pariserakademiens föredöme; hon har bestämmelsen
och organisationen derifrån, och hennes historia i dessa länder kan
således erbjuda föga lärorikt i afseende å uppkomsten. Öfverhufvud
är konstakademiens ursprung att söka i de länder, der redan
under medeltiden de fria konsterna hade utvecklat sig så ansenligt,
att deras idkare antingen voro de herskande uti vissa skrån, eller
ock bildat egna sådana, mer eller mindre omfattande korporationer.
Öfvergången från skråväsendet till det akademiska är ingenstädes
märkligare eller följdrikare än i Frankrike, men då denna inträffade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
