Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 1. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. JULI.
skapen i skråen. Man måste studera antiken, känna perspektiv
och astronomi och dessutom förvärfva sig en vidsträcktare upp-
fattning af lifvet, som hvarken gifvits inom handtverkarens stilla
lefnadsområden, ej heller behöfts för utförandet af de äldre reli-
gionsbilderna. Då Leonardo på 1490-talet under vistelsen hos
Ludvig Sforza anlade en skola i Milano, var denna anstalt någon-
ting annat än en skråmästares verkstad. Att han, liksom denne,
bibragte ynglingarne den målningskonst, han sjelf förstod så mäster-
ligt utöfva, är otvifvelaktigt; flere årtionden efter hans affärd uppe-
höllo målarne i Milano hans teknik igenkänneligare än törhända
fallet blef med någon annan ibland de store mästarnes. Men na-
turligtvis inskränkte han sig icke till att lära målarekonsten allena,
eftersom han kände sig likaså vuxen bygnads- och bildhuggare-
konsten, och mer än troligt är att han i sin skola meddelade äfven
de insigter i konsten att göra flyttbara bryggor, kastmaskiner och
kanaler, meddelst hvilka han i sitt berömda bref rekommenderade
sig hos hertigen. Efter att hafva i främsta rummet uppräknat de
mekaniska och tekniska brancherna för krigsbehof, tillägger han:
«I fredstid tror jag mig kunna i täflan med hvem som helst skick-
ligt utöfva bygnadskonsten, såväl vid uppförande af offentliga och
privatbygnader, som ock vid ledning af vatten från en ort till en
annan. Item skall jag uträtta i marmor, brons- och lerskulptur
och äfvenså i måleri allt hvad jemförelsevis kan uträttas af någon
annan, hvem det ock månde vara.» En sådan mästare har icke
mera utseendet af en handtverksmästare, som förstår att yrkes-
mässigt undervisa i de traditionela greppen och reglorna; i den
skola Leonardo anlade på hertigens uttryckliga begäran, var man
icke mera lärling, utan lärjunge. Hvad han i främsta rummet
bibragte var grunden för all fri konst, tecknandet, men helt säkert
äfven det bundna tecknandet eller ritningar för arkitektoniskt och
mekaniskt ändamål. Han undervisade sina lärjungar om reglorna
för luftperspektivet, dem han till stor del sjelf hade hemtat ur
iakttagelser af optiska förhållanden; han lärde dem menniskans
anatomi, äfvensom hästens, hvari han hade gjort särskilta studier,
och man vet att hans lärjungar voro de förste, som röjde någon
noggrannare kännedom af antiqviteterna. I hans skola visar sig
att konsten hade igenkänt det grundlag, tecknandet, som är ge-
mensamt för alla hennes grenar, och på samma gång erhållit
sina nödigaste hjelpvetenskaper. Det är den betydelsefulla öfver-
gången från en yrkesmässig till en skolmässig uppfostran.
De fria konsternas underbara uppblomstring i Italien inträffar
jemt upp imellan den tidpunkten, då deras idkare, i anseende till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
