Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 1. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTAKADEMIERNAS BESTÄMMELSE OCH FRAMTID. 89
tören Montorsoli framkastade tanken att återkalla det till lifs. Att
konsten numera skulle återgå till skråen, var dock lika omöjligt,
som att fjäriln kunde åter krypa in i puppan. Vasari, som hade
stort inflytande hos Cosimo I, upptog tanken, men för att lägga
grunden till en ny institution, hvars uppkomst och beskaffenhet
han omtalar i ett bref till Michael Angelo. På hans bedrifvande
och storhertigens uppmaning förenade sig 1561 alla idkare af de
tecknande konsterna i Florens, arkitekter och skulptörer såväl som
målare, till ett ■ samfund, åt hvilket storhertigen skänkte kyrkan
degli Scali jemte della Nunziatas kapitelsal. Dermed följde åt-
skilliga stiftsrättigheter och intägter till att uppehålla gudstjenster
samt att försörja de sjuke och svage medlemmarne. Några löner
eller pensioner synas ännu icke hafva ifrågakommit. Hufvudsak-
liga vinsten var den hedrade och ansedda ställning, man genom
akademien kunde vinna, hvilken man ock på det liberalaste erbjöd
andre än florentinare. »På det att ej blott denna stad, utan hela
verlden må hafva del i dessa ärofulla frukter», skrifver Vasari, »är
ock främlingar tillfälle beredt att komma i åtnjutande af akade-
miens privilegier, och derjemte vill Hans Höghet sjelf vara dess
hufvud, äfvensom att detta framgent skall tillkomma, den person,
som förestår regeringen i denna stad. Och så har denne herre
nedlåtit sig, att han till dessa konsters förhärligande låter nämna
sig deras Furste, Fader och Herre, såväl som förste Akademiker,
Beskyddare, Försvarare och.Upprätthållare; också är han utkorad
genom korporationens och akademiens samfälda röster.»
Den egentliga akademien utgjordes af 36 de ypperste, hvilka
valdes af korporationen och i denna högre väfdighet befåstades af
regenten. Om nu de fria konsternas idkare i och med detta sam-
fund definitift skilt sig från all mekanisk och handtverkskonst,
hvari ännu deras mästare voro så förfame, men för hvilka en
sådan furstlig hedersbetygelse ej var att påräkna, så hade de i
stället blifvit en särskild klass med sitt lefnadsyrke och sin rang,
under furstemaktens hägn. Men tanken att omfatta konsten som ett
statsintresse är dock på det hela taget alldeles främmande för insti-
tutionen. Hon är en korporation, som väl är sanktionerad af fursten,
men ändock tämligen oberoende. Vasari låter Cosimo I uppträda
som en glänsande mecenat, en värdig frände till Lorenzo, Leo X
och Clemens VII, men af statschefen begär han endast konsternas
•förhärligande, och dessförutom blott en liten, knappast märkbar
handräckning, som vitnar om-den skicklige partimannen. Han låter
Cosimo, såsom ett bevis på sin synnerliga huldhet, gifva akademien
det ärofulla uppdraget att fullborda Mediceernes kapell i San Lo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
