Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet, juli - Konstakademiernas bestämmelse och framtid. 1. Af C. G. Estlander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. JULI.
långt omständligare och fullständigare, utan ock målarekonstens
speciela teknik, dess bildnings- och kompositionssätt, bibragtes-
skolmässigt, och stylbildningen slutligen skedde genom ett urval,
enligt lärarens föreskrift. I Leonardos skola derimot stod, liksom,
i de gamla skråverkstäderna, mästaren sjelf såsom den lefvande,
personvordna stylen, efter hvars föredöme lärjungen ledde sig till
ett eget framställningssätt. Detta öfverensstämde icke mera med
tidens föreställningar, enligt hvilka konsten var en lärdomsfrukt,
»en af de svåraste vetenskaper», såsom Vasari framställer i brefvet
till Benedetto Varchi, den der äfven i sjelfva skapelseakten berodde
på val, omdöme, eftertanke, idel förmögenheter som genom läror
kunna utvecklas. Denna opersonliga, i allo skolmässiga undervis-
ning, som lätteligen kunde göras gemensam för alla de bildande
konsterna, passade nu förträffligen för den akademiska korporationen.
Akademiens medlemmar, hvilken af konsterna de än utöfvade,
kunde i tur göra läraretjenst, och sålunda var hela institutionen i
sina hufvuddelar för handen. Vill man lära känna akademien i
detta dess första stadium, så erbjuder accademia di San Luca i
Rom ännu samma ordning, som då hon 1595 anlades af Federigo
Zuccaro. Hon har ännu karakteren af en korporation, ty hennes
medlemmars antal, ehuru visserligen begränsadt, kan uppgå till
72, målare, skulptörer och arkitekter, hvilka sjelfva komplettera
sitt antal, liksom de ock samtligen deltaga i valet af president,
censorer och råd, genom hvilka akademien besörjer sina angelä-
genheter, bland annat skolan. Den romerska akademien, som väl
har sitt stiftelsebref och sina medel af den påfliga regeringen, har
bevarat det oberoende och friare skick, som ursprungligen tillkom
institutionen, medan den i Florens och andra akademier, som sam-
tidigt anlades i Italiens många furstendömen, förr eller senare
modifierat sig efter den franska och öfvergått från korporationer
till konstinstitut.
(Forts.)
C. G. Estlandes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
