Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Om läroverksreformen i Sverige.
Mer än ett halft århundrade har förflutit efter utgifvandet af
den skollag — 1820 års skolordning — som var ämnad att utgöra
slutstenen i det skolreformarbete, som snart sagdt från århundradets
början varit påbegynt af ItanslersgiTlet, med 1807 års provisoriska
skolordning såsom frukt, och som sedan fortsattes af 1812 års
undervisningskomité. Huru litet imellertid denna lag var egnad
att tillfredsställa fordringarna och behofven, visar sig bäst deraf,
att knappt hade densamma utkommit, förr än det skolreformatoriska
partiet ånyo började, och med större ifver än någonsin tillförene,
att arbeta för en tidsenlig ombildning af det offentliga läroverket
— en fråga, som efter femtio års strider och ej utan många
vunna ganska vigtiga resultat, dock ännu i hufvudsaken väntar på
sin lösning. Under tiden är det väl knappt någon enda angelä-
genhet inom uppfostringens område som ej varit afhandlad, och det
är alldeles oförnekligt, att de verkliga förbättringar, som blifvit den
praktiska följden häraf, både äro talrika och af stor betydenhet.
Hit hörer införandet af gymnastik och i allmänhet en ökad
uppmärksamhet på den fysiska uppfostran; förbättrade lärohus
och undervisningsmedel; en mildare och i allmänhet förbättrad
skoltukt; öfverhufvud — torde man väl få säga — större insigter
hos lärarne; en ojemförligt bättre undervisning i de moderna
språken, och — framför allt — ett ordentligt studium af moders-
målet; naturvetenskaperna med mera allvar studerade; undervis-
ningen i teckning och sång nyskapad eller i hög grad förbättrad;
en ändamålsenligare ämnesföljd införd; förbättrade undervisnings-
metoder och tjenligare läroböcker i nästan alla ämnen; ökade
kontroller på läroverkens verksamhet o. s. v. — se der de ofantliga
framsteg, som under de sistförflutna tre till fyra årtiondena blifvit
gjorda. Med en sådan tafla för ögonen torde mången finna det
besynnerligt, att ropet på läroverkens reform knappt nog är mindre
starkt nu än för femtio år sedan. Men förhållandet är i sjelfva
verket, att oansedt alla dessa detaljförbättringar, hvilkas stora vigt
och betydelse ingen kan underkänna, hafva likväl, enligt hvad
förut antydts, sjelfva hufvudfrågorna, visserligen ej lemnats ovid-
rörda af lagstiftaren, men dock blifvit antingen ofullständigt lösta.
Framtiden. Band. 6. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
