Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
98
eller lösta på ett sådaut sätt, att nya svårigheter uppstått bred-
vid eller i stället för de gamla, som man velat undvika. Då
nu imellertid på senare tider den offentliga diskussionen i dessa
ämnen icke varit lika liflig som den var för ett par, tre årtionden
sedan, så är det alltför möjligt att stridens både gång och före-
mål blifvit mindre bekant för den yngre generationen. Det är
derför vi hafva ansett det icke ändamålslöst att här gifva några
få anvisningar åt dem, som skulle vilja genom studium af sjelfva
källorna skaffa sig en fullständigare insigt i ämnet. Vi afse således
icke att göra något slags fullständig framställning af skolreformens
historia under den i fråga varande tidrymden; — endast att an-
gifva en och annan vigtigare anknytningspunkt för densammas stude-
rande; hvarjemte vi vilja tillåta oss att bifoga några egna tankar
angående sjelfva den praktiska uppgift, hvars lösning är i fråga.
Den nya skolans program — då vi med «nya skolan» mena
det skolreförmatoriska partiet — framlades redan kort efter början
af det i fråga varande tidskiftet uti de tvenne skrifterna Förslag
till enhet och medborgerlighet i de allmänna undervisningsverken^
år 1823, och Berättelse öfver kongl. krigsakademien afgifven till
dess kansler af guvernören år 18242). De båda komplettera i
viss mån hvarandra och framhålla snart sagdt alla de hufvudsak-
ligare frågor, som sedan varit omtvistade. Isynnerhet den sist-
nämda skriften, och ännu mera dess innehåll — så väl i afseende
på allmänna uppfostringsgrundsatser och anmärkta felaktigheter
vid dåvarande svenska läroverk, som särskilt i afseende på de för-
ändringar i undervisningssättet, hvilka sedan några år tillbaka
hade vidtagits vid krigsakademien — så som detta innehåll muntligen
gjordes gällande af den snillrike författaren dels inom den stora
uppfostringskomitén, dels inom skoldirektioner m. m. har utöf-
vat ett betydande inflytande på utvecklingen af vårt undervis-
ningsväsen. På ständernas vid 1823 års riksdag begäran ned-
sattes en komité till granskning af rikets offentliga skolväsen,
den så kallade »stora uppfostringskomitén»:1), och denna komités
’) Af Fryxell.
2) Af Lefrén.
3) Den gjorde skäl för namnet icke blott genom ledamöternas talrikhet, utan ock
genom de flere verkliga storheter, som deruti deltogo. Komiténs betänkande är under-
skrifvet af Claes Flemming (ordförande), C. von Rosenstein, B. F. Sparre, Hans Järta,
A. C. af Kullberg, C. E. von Weigel, C. F. af Wingård, E. Tegnér, J. O. Wallin, J. P.
Lefrén, P. von Afzelius, N. M. af Tannström, A. von Hartmansdorff, C. P. Hagberg,
J. Berzelius, S. Grubbe, E. G. Geijer, C. Agardh, A. O. Lindfors, S. P. Agren, A.
Fryiell, L. M. Enberg, Josef Wallin (sekreterare).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
