Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LÄROVERKSREFORMEN I SVERIGE. 00
handlingar (ai âr 1828) fullända, kan man säga, frågans teore-
tiska behandling, ej mindre genom sjelfva det vidlyftiga betänkandet,
som i allmänhet uttalar sig för nya skolans åsigter, än i synnerhet
genom särskilda utförliga anföranden till protokollet af Agardh
och Grubbe, det förra för, det senare mot de nyare idéerna, utom
fiere andra, samt Geijers i stället för anförande till protokollet
utgifna skrift: Några anmärkningar om uppfostran och undervis-
ning; sa att i det hänseendet föga eller intet återstod att göra.
Det rent principiela d saken var i sjelfva verket uttömdt, och så
till vida kan året 1828 sägas bilda epok uti våra läröverksstriders
historia. Om än sedan dess åtskilligt varit skrifvet till befästande
af sjelfva grundprinciperna å ena eller andra sidan och som kunnat
tjena att deråt gifva en ytterligare utveckling, så har likväl ingen-
ting, utom Geijers egna sedermera i en temligen olika anda mot
förut författade uppsatser i ämnet, blifvit publiceradt, som kan
anses jemförligt med, nyss nämda mästerliga anföranden, eller som
fört det teoretiska af frågan väsentligen längre.
Ett praktiskt resultat af stor betydelse för vårt offentliga
undervisningsväsen medförde ock komitén, nämligen Nya elemen-
tarskolan i Stockholm, som på komiténs begäran år 1828 inrättades
till att försöka de föreslagna nya lärometoderna, likasom i följd
af de mot de gamla läroverken gjorda anmärkningarna och såsom
en kontroll på läroverken öfverhufvud nya studentexamen något
senare infördes. Både denna kontroll och täflän med det nyskapade
läroverket utöfvade onekligen ett i fiere afseenden helsosamt infly-
tande på de gamla läroverken. Hvad striden beträffar, så blef
den numera hufvudsakligen öfverflyttad från de allmänna grund-
satsernas till skolans och skolmetodernas område, ehuruväl detta
naturligtvis icke kunde ske utan att tidt och ofta återupptaga de
allmänna principerna till förnyadt skärskådande; och den blef endast
desto lifligare, sedan den nya skolan erhållit en synlig representant,
och det således för den gamla, kan man säga, gälde att strida med
kött och blod. Under det närmaste tidskiftet — man kan räkna det-
samma till utgifvandet af 1849 års cirkulär; och om man vill kalla
det föregående tidskiftet- företrädesvis principstridens, så kan
man kalla det här i fråga varande företrädesvis skolstridens period
— var den offentliga diskussionen särdeles liflig på detta område,
och uti en mängd ströskrifter samt tidskrifts- och tidningsartiklar
behandlades frågan om företrädet af gamla eller nya skolmetoden,
samt i sammanhang dermed naturligtvis äfven i sin mån de all-
männa principfrågorna. För den, som vill taga kännedom om
denna diskussion, må det här göra tillfyllest att hänvisa till Skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
