Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
revisionens berättelser, som bland annat innehålla förteckningar på
åtskilliga i ämnet utkomna afhandlingar och ströskrifter; dock torde
man särskilt böra påpeka J. A. Häzelii skrift Om studentexamen
och elementarläroverkens brister, samt den deraf föranledda Om
svenska elementarläroverken och deras förbättring, af en dåva-
rande akademisk lärare, som sedan i egenskap af politisk per-
son utöfvat ett betydande inflytande på vårt offentliga under-
visningsväsen, äfvensom de af den sistnämda skriften framkallade
motskrifterna Försök till rättfärdigande af det nya skolsystemet
(af C. A. Agardh) och Om läroverksfrågorna af J. A. Hazelius,
likasom en granskning af denna Hazelii skrift af »en gammal
skollärare» (rektor Boivie) och ett par särskilta betänkanden, dels
ett af den sistnämde skolmannen om studentexamen (som foranledt
Hazelii första skrift), dels ett af rektor Westerlund (hufyudsakligen
lika med ett officielt utlåtande af collegium scholasticum i Westeras).
Dessa nu anförda skrifter utgöra visserligen blott en ringa del at
allt, som under den nämda tidrymden publicerades rörande skol-
frågan, men äro i alla fall tillräckliga för att sätta den vettgirige
in i ämnet, och skola lätt leda till att vinna kännedom om andra
mer och mindre betydande stridskrifter i ämnet.
Genom det, under sedermera biskop Genbergs chefskap för
ecklesiastikdepartementet, år 1849 utfärdade cirkulär blefvo åtskilliga
vigtiga förändringar införda uti vår läroverksordning (vi nämna
deribland: föreningen af skola och gymnasium samt af lärdoms-
och apologistskolan till ett gemensamt läroverk; ämnesläsning för
lärarne; rättigheten till dispens från de gamla språken), men
något definitivt ordnande af vårt läroverk afsågs härigenom icke,
utan kan i följd deraf tidskiftet intill utgifvandet af 1856 års
skolordning (eller den något modifierade af år 1859) lämpligen
kallas en öfvergångsperiod uti utvecklingen af elementarskolväsendet.
Den som önskar vinna närmare kunskap om detta synnerligen in-
tressanta tidskifte, hänvisa vi till skriften Statistiska upplysningar
om svenska elementarläroverket, utgifven af den vid tredje allmänna
svenska läraremötet för ändamålet nedsatta komité (af år 1855),
hvilken skrift i flere afseenden — ehurtt väsentligen blott medelst
siffror — sprider ljus öfver allmänna tillståndet inom läroverket
och öfver rådande tänkesätt om dess förbättrande.
Om man vill i korthet och i dess allmännaste drag karakteri-
sera den läroverksreform, som genom sistnämda skolordning till-
vägabragtes, så kan man säga, att densamma egentligen utgjort
ett försök att medla mellan de stridiga åsigterna. Man har i viss
mån hyllat det nya, men på samma gång äfven velat bibehålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
