Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN 1871. AUGUSTI.
fallet Iiafva gjort sig gällande inom den nu arbetande skolkomitén;
men efter all sannolikhet kommer dess förslag att upptaga nyss-
nämde fordran, helst detta öfverensstämmer med hvad en eller
annan framstående ledamot af komitén förut offentligen yttrat.
Och frågar man då, hvad det skulle innebära, om vårt elementar-
läroverk nu omformades i en sådan riktning, så nödgas vi svara,
att i fall ett sådant förslag komme till verkställighet, så skulle,
efter vår uppfattning, elementarläroverket i liufvudsaWigt afseende
med ens hafva blifvit återfördt till samma punkt, der det stod för
femtio år sedan, och femtio års strider och ansträngningar för
skolreformen skulle i Imfvudsdken hafva skett förgäfves. Vi skulle
i stället för 1820 års skolordnings lärdomsskola och gymnasium
hafva en lärd skola, och i stället för dess apologistskola en real-
skola — det är allt. Utan tvifvel skulle både den nya lärda skolan
(latinskolan) och realskolan blifva ojemförligt bättre inrättade än de
gamla motsvarande läroverken, och undervisningen i flera ämnen
bättre bedrifven; men det var hvarken blott en fullkomligare skol-
organisation, såsom sådan, eller blott ett förbättradt undervisnings-
sätt, eller båda dessa saker tillsamman, som i främsta rummet
åsyftades af skolreformens vänner på 1820-talet och framgent.
Det var stora samhälleliga och allmänt menskliga grundsatser, som
lågo till grund för yrkandet på en skolreform; nu synes blotta skolan,
såsom sådan, hafva intagit samhällets plats, och menniskan har
fått träda tillbaka för pedagogen. Vill man noga granska tilldra-
gelserna på detta gebiet under det senast förflutna årtiondet eller
något längre tillbaka, så skall man lätt finna huru allt bemödande
gått ut på att, med ett nit som icke kan annat än på det högsta lof-
ordas, befrämja, så vidt möjligt, allt till sjelfva skolarbetet hörande,
men derimot undanskjuta allt som kunnat återuppväcka striden om
de allmänna grundprinciper, på hvilka man velat att den nya skolan
skulle byggas, gent imot dem, på hvilka den gamla varit bygd.
Hvad vi här antydt, skall blifva klart, om man närmare öf-
verväger innehållet och betydelsen af den nya skolans fordringar,
sådana desamma alltifrån början varit uppstälda. Om man bort-
ser från åtskilliga mer och mindre vigtiga detaljföremål för re-
formsträfvandet, kunna, om vi ej misstaga oss, de egentligen stora
frågorna hänföras under tre hufvudsakliga rubriker, hvilka det är
af vigt att rätt fatta, på det man ej vid bedömandet af hela saken
må sammanblanda stort och smått och låta det lilla leda bort
uppmärksamheten ifrån det stora, såsom det verkligen förefaller
oss att man i våra dagar är på väg att göra. Vi skola åtminstone
försöka visa, att detta senare är förhållandet med det slags skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
