Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LÄROVERKSREFORMEN I SVERIGE. 105
ämnade att gifva den grundläggande bildningen åt rikets blifvande
prester, lärare och civila embetsmän, bland andra; och de måste
således komma att utöfva ett väsentligt inflytande att bestämma
den allmänna tankeriktningen eller, om man så får säga, verlds-
åskådningen hos dessa vigtiga medborgareklasser. Om nu, enligt
hvad förut antydts, denna tankeriktning skulle komma att icke
allenast halka förbi den närvarande kulturutvecklingen och dess
behof, utan fastmera gå åt ett diametralt motsatt håll, skulle
ett sådant resultat verkligen vara eftersträfvansvärdt? Vi hoppas,
att man betänker sig två gånger, innan man företager ett såvidt-
utseende experiment, som för öfrigt icke vore något experiment,
utan blott en återgång till det gamla.
Det är väl sant, att nu för tiden klassicitetens målsmän inom
skolans område icke i allmänhet taga klassiciteten i den allvarliga
betydelse vi gjort. Man föredrager att betrakta klassiciteten såsom
ett »formelt» bildningsmedel, och man lägger en synnerlig vigt
på dess förment helgjutna och »afslutade» grammatik, ungefärligen
så som åtskillige teologer anse dogmatiken — oberoende af dess
religiösa betydelse — vara ett alldeles förträffligt skolämne, just
med afseende på det »afslutade» och en gång för alla gifnaderuti.
Det vill, med andra ord, säga, att nu för tiden klassicitetens vänner
göra bagatell af klassiciteten; ty visst är det, om man ej alltför
strängt håller på förutfattade meningar och inrotade fördomar,
bagatell, hvad som sålunda återstår såsom frukt af de klassiska
språkens studium i skolan. För en sådan bagatell lönar det helt
visst icke mödan att upprätta särskilta klassiska läroverk. Men
icke alldeles osannolikt är det — ehuru i allmänhet det har sig
svårt att spjerna mot tidsandens udd — att sådana läroverk skulle,
såsom vi förut antydt, mer och mer befästa sig uti den vunna
positionen och möjligen återkomma till den allvarligare och mera
djupgående uppfattning af klassiciteten, som väl ändock inför en
tänkande och med sakens natur något så när förtrogen person
ensamt kan gälla såsom något antagligt skäl för ett klassicitetens
öfvervägande värde såsom bildningsmedel. Häraf blefve då följden
en förbättrad klassisk undervisning — och en klassisk undervis-
ning, hvilken, såsom sådan, man kunde respektera — men desto
större otidsenlighet i uppfostringen. Bagatell eller otidsenlighet —
dessa äro de ytterligheter, mellan hvilka den i fråga varande latin-
skolan skulle komma att hållningslöst vackla.
Vi gå att framställa den nya skolans andra fordran. Den
första gälde att häfda den närvarande kulturens rätt gent imot den
antika, så att säga, privilegierade kulturen, utvecklingens grundsats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
