Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. AUGUSTI.
gent imot konservatismens; men huru vigtig än denna synpunkt må
vara, är den likväl ej vigtigare än synpunkten af de olika folkklasser-
nas ställning i afseendepå den offentliga undervisningen; och den nya
skolan fordrar i detta afseende, å ena sidan, att bildningens förmå-
ner må, så vidt möjligt är, stå öppna för alla klasser, och, å andra
sidan, att samhället må komma i åtnjutande af de fördelar, som måste
blifva en följd af ett sådant bildningens spridande, i möjligaste mån,
till alla klasser af medborgare. Lika litet som man erkänner någon
privilegierad bildningsform, lika litet vill man erkänna någon privi-
legierad klass, hvilken skall blifva delaktig af bildningens goda.
Denna fordran innebär flere vigtiga moment med afseende på ord-
nandet af den offentliga undervisningen.
Det länder vårt fädernesland till en ovansklig ära, att dess
offentliga läroverk stått och alltjemt stå öppna för alla klasser
och lefnadsvilkor, enär kostnaden, som är förenad med den offent-
liga undervisningens begagnande, är jemförelsevis obetydlig ; och pa
samma gång man erkänner detta, kan man tillika väl med skål
säga, att detta samma förhållande har ländt fäderneslandet till en
oberäknelig båtnad. Vi tro icke att vi säga för mycket, om
vi påstå, att för Sveriges frihet och utveckling man till en vä-
sentlig del har att tacka dessa friska källsprång, som sålunda
utan hinder kunnat uppqvälla ur de djupa ledernas jordmån. Men
visserligen vore det, å en annan sida, fåkunnigt att påstå, att vi i
det fallet åstadkommit allt hvad som kan och bör åstadkommas.
Redan afståndet till de högre skolorna försvårar i en utomordent-
lig grad tillträdet till desamma för barn ur hopen. Och om man
nu skulle inskränka den lärda undervisningen till endast några få
skolor, såsom vi ofvanför nämt skulle vara i fråga, så ökades
ju denna svårighet ännu mer, så att för en betydligt större del
af landets ungdom, än nu är förhållandet, tillträdet till den lärda
undervisningen i sjelfva verket skulle stängas? De lättade kom-
munikationerna betyda visserligen i detta fall något, men icke allt.
Ett ännu större hinder skulle likväl ligga uti sjelfva ordnan-
det af undervisningen i de lärda skolorna. Det kan icke vara
något tvifvel, att ju ej uti en öfverhufvud för den lärda och spe-
cielt för den klassiska bildningen afsedd skola — så vida eljest
det dermed åsyftade ändamålet skall vinnas — undervisningen
redan ifrån de lägsta stadierna kommer, om ej genast, dock efter-
hand, att, särskilt med afseende på språkundervisningen, ordnas
på ett helt annat sätt än i realskolorna. Följaktligen skulle en
realskole-lärjunge icke utan föregående enskild undervisning, och
kanske i alla fall ej utan svårighet, öfvergå till den lärda skolan;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
