Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LÄROVERKSREFORMEN T SVERIGE. 107
och det blefve således nödvändigt att redan ifrån början bestämma
barnet för inträde uti denna skola. Men hvar och en finner, hvilka
ofantliga, snart sagdt oöfverstigliga hinder som denna omständighet
lägger i vägen för att ett barn af arbetsklassen, hvilka än dess anlag
må vara, skall kunna blifva delaktigt af den lärda undervisningen;
ännu mer båda de nämda omständigheterna tillsamman. Äfven under
närvarande förhållanden måste man medgifva, oaktadt hvad förut i det
fallet blifvit anmärkt, att det i allmänhet fordras specielt lyckliga
tillfälligheter af ett eller annat slag, för att sådant skall blifva möjligt.
Säger man, att anspråken på högre undervisning i detta fall
skola tillfredsställas af det jemförelsevis betydligt större antalet
realskolor, så måste derimot invändas, att realskolan icke leder
till något sådant resultat i timligt hänseende, — då realskolans
lärjungar naturligtvis vore uteslutne från de allra flesta statsem-
beten — att deruti ligger någonting uppmuntrande; och den fattige
ynglingen kan dock ej se endast på sin andliga utbildning, han
måste äfven tänka på utkomsten. Vill han egna sig åt näringarna,
skall han i allmänhet hafva föga eller ingen nytta af att genomgå
hela realskolans kurs, utan tvärtom finna sin fördel uti att lemna
densamma på ett lägre stadium, för att desto tidigare komma ut i
praktisk verksamhet; och sålunda, huru man än betraktar saken, skola
äfven de goda hufvudena afhållas från attsöka en högre elementarbild-
ning. Men att försvåra hvad som i det fallet redan är svårt nog, kan
näppeligen vara öfverensstämmande med rättvisa och med det billiga
anspråket på allas, så vidt möjligt kan vara, lika tillträde till bildning.
Orättvisan skulle imellertid härvidlag vara icke mindre mot
samhället än mot den enskilde. Ty om än man icke kommer att
sakna ett tillräckligt antal subjekter för statens embeten, så är
likväl påtagligt, att man måste komma att förlora många utmärkta
förmågor, så mycket hellre som kanske de utmärktaste förmågorna
i allmänhet torde i första eller andra led hafva en låg upprinnelse.
Men det är i ett annat afseende som en måhända ännu större
skada för det allmänna skulle komma att uppstå. Alltifrån början
af de i fråga varande striderna om vårt skolväsen har — med allt
skäl — uppfostrans »meåborgerligliet» utgjort ett fältrop för den nya
skolan. Man har yrkat på en så beskaffad organisation afden all-
männa undervisning, som föregår yrkesbildningen i specialskolorna,
att densamma skulle omfatta sådana läroämnen, som ur allmänt
mensklig och medborgerlig synpunkt synas vara för alla behöfliga,
utan hänsyn till blifvande val af yrke; och detta icke blott med
afseende på vigten och betydelsen af en sådan grundläggande un-
dervisning i och för sig, utan kanske än mer för att sålunda re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
