Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
dan i skolan liksom sammangjuta alla de blifvande olika samhälls-
verksamheterna till enhet och att, genom att låta dem alla utgå
från ett gemensamt ursprung, förekomma dessa skarpa söndringar
mellan klass och klass, som äro så förderfliga för samhället, hvar
helst de förelinnas, och för hvilkas bibehållande ingenting verkar
med sådan kraft som skilda uppfostringsanstalter och olika upp-
fostringsmetoder. Vigten och betydelsen af att den blifvande nä-
ringsidkaren, krigaren, presten, läraren, ingeniören, läkaren, civil-
embetsmannen o. s. v. sitta bredvid hvarandra på skolans bänkar
och under inbördes hjelp och täflan drifva enahanda studier, samt
af de erfarenheter af olika lynnen, som sålunda vinnas, och af de
vänskapsförbindelser, som knytas, kan i sjelfva verket icke öfver-
skattas. Men huru skulle detta komma att gestalta sig under sy-
stemet af en lärd och en realskola? — Man behöfver blott ett
Ögonblick föreställa sig denna latinskola, som väsentligen skulle
komma att fyllas af embetsmäns söner, och som endast hade
att uppfostra blifvande embetsmän, för att genast finna att man
uti en dylikartad afsöndring hade fröet till ett slags kastväsen,
som ingalunda kunde vara gagneligt för en sund utveckling af
vårt samhällslif. Det är möjligt — låtom oss antaga det — att de
klassiska studierna skulle bedrifvas bättre i latinskolan, de mo-
derna derimot bättre i realskolan, än i en gemensam skola med
de två bildningslinierna; men det torde tillåtas att sätta i fråga,
huruvida det kan vara klokt att köpa en, kanske, när allt kom-
mer omkring, tvifvelaktig eller icke särdeles betydande pedago-
gisk vinst med en stor medborgerlig förlust, eller om ej snarare
det kan vara skäl att pedagogen, då så behöfves, får maka åt
sig något för medborgaren. Af två olägenheter bör man välja
den mindre. Vi skola för öfrigt strax visa, huru man skulle
kunna helt och hållet undvika de nu öfverklagade pedagogiska
olägenheterna, utan att i minsta mån behöfva uppgifva den nämda
stora sociala synpunkten. Det kan nämligen ske helt enkelt
derigenom, att båda bildningslinierna få löpa, icke parallelt med
hvarandra, utan så att den ena utgör fortsättningen af den andra
d. v. s. derigenom att de klassiska språkens studium uppskjutes
till dess realskolans kurs är genomgången. Om denna senare in-
skränktes så, som bäst vore afpassadt efter det praktiska lifvets
behof, så skulle ynglingen sannolikt vid omkring 15 à 16 års ålder
utgå ur realskolan, för att antingen inträda vare sig direkt i
något yrke eller i tillämpningsskolan, eller, i fall han ville för det
ena eller andra ändamålet tillika studera de klassiska språken,
öfvergå till elementarläroverkets högre klasser (latinskolan), der han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
