Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LÄROVERKSREFOKMEN I SVERIGE. 109
dâ mera odeladt kunde egna sig derät. Vi tro likväl, att den klas-
siska kurs, som skulle tillhöra elementarskolan, borde vara betydligt
mindre än den nuvarande latinska och grekiska elementarkursen
och väsentligen inskränka sig till det allra nödvändigaste för afsedda
praktiska ändamål (såsom nomenklatur m. m.) samt såsom in-
ledning till ett allvarligare specialstudium af klassiciteten vid uni-
versitetet. Fördelarne af en sådan anordning skulle vara: 1) att
elementarbildningen blefve bygd på en tidsenlig grund, och att
således de förut anförda olägenheterna af den i fråga varande nya
anordningen af undervisningen skulle undvikas; 2) att den grund-
läggande undervisningen blefve gemensam, både så att den med-
delades i samma skola, och äfven till arten, för alla lärjungar, obe-
roende af blifvande lefnadsyrke, och att således de i andra rummet
antydda olägenheterna äfven undvekes; 3) att långt flere lärjungar
skulle tillegna sig någon kunskap i klassiska språken, än hvad nu sker,
då de långa kurserna äro alltför afskräckande; ty så mycket torde
man med allt skäl våga förutsäga; samt 4) att man, enligt all sanno-
likhet (ehuru paradoxt det kan låta) på detta sätt skulle vid uni-
versitetet komma att få se verkligt allvarliga studier af klassiska
språken och litteraturerna, hvilket nu är så sällsynt. Slutligen är
klart, att det för närvarande, såsom det vill synas, olösliga pro-
blemet att åstadkomma grundlighet i undervisningen utan öfver-
ansträngning lätt nog skulle låta lösa sig, sedan svårigheterna
blifvit i en så utomordentlig grad reducerade.
Hvad vidare angår den här senast afhandlade frågan, så är
nödigt att taga i betraktande den nya utveckling vårt offentliga
undervisningsväsen erhållit under de senast förflutna årtiondena
genom uppkomsten af en ordnad folkundervisning, och det infly-
tande densamma utöfvat på frågan om elementarläroverkets inrätt-
ning. Öfverhufvud torde man kunna säga, att på senare tider
folkskolefrågan mer och mer trängt frågan om elementarläroverken
i bakgrunden: hon visar derigenom sin öfvervägande betydelse
för det allmänna. Det är likväl långt ifrån att hennes sanna
betydelse är allmänt fattad; men utan att den det är, kan man
icke, hvarken i allmänhet rätt uppställa folkundervisningens problem
eller, särskilt med afseende på den närvarande frågan, inse folk-
skolans samband med och inflytande på elementarläroverket. Vi
skola derför åt denna punkt egna några få betraktelser.
När efter reformationen folkundervisningen började få fotfäste
i Tyskland, betraktades densamma — såsom äfven alltsedan skett
— uteslutande ur religiös och filantropisk synpunkt. Att lära den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
