Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
stora massan af folket att sjelf läsa bibeln och andra andliga
skrifter var egentligen endast en nödvändig länk i reformations-
arbetet. Sedan tillkom den praktiska nyttan för hvars och ens
dagliga lif af att kunna läsa, skrifva och räkna såsom äfven ett
vigtigt skäl för folkundervisningens befrämjande. Men hela folk-
skoleinrättningen var och förblef en inrättning för den stora mas-
san eller för folket d. v. s. det lägre folket. Dess ändamål ansågs
vara intet annat än att åt detta folk förskaffa de mest nödtorftiga
kunskaper, som kunde erfordras för inhemtande af kristendomen
och för det dagliga lifvets behof, och ehuru folkskolan uti de ger-
maniska länderna visserligen här och der vidgat sig i afseende på
undervisningen utöfver de gränser, som man först trott sig kunna
och böra uppdraga för densamma, har hon likväl i hufvudsaken
föga höjt sig till någon högre ståndpunkt, än den som kunnat
blifva en följd af den nämde grundåsigten.
Enahanda blef förhållandet i England efter den impuls till
folkundervisningens förbättrande, som gafs genom Bells och Lan-
casters bemödanden. Man skulle kunna säga, att det rent filan-
tropiska momentet derstädes ännu mera framträder. Äfven i Skott-
land, hvars folkskolor redan tidigt fingo en jemförelsevis mera
betydande utveckling, hafva väsentligen de förstnämda åsigterna
rörande folkskolans bestämmelse gjort sig gällande.
I Förenta staterna har derimot alltifrån det nya statsskickets
grundläggande en ganska olika uppfattning affolkundervisningen och
folkskolan gjort sig gällande. Visserligen har man ej underkänt
hennes betydelse hvarken ur religiös eller allmänt nyttig synpunkt;
men hvad som tillkommit och hvad. som gifvit en bestämmande
karakter åt den amerikanska folkskolan och sträfvandena för den-
samma är den medborgerliga synpunkten. Uti ett fritt samhälle,
der alla medborgare taga del uti statens styrelse, kan ingenting
vara angelägnare, än att de, såsom valmän eller valde till statens
och kommunens förtroendeposter, besitta den upplysning, hvarförutan
de icke skola kunna så som vederbör fullgöra dessa vigtiga sam-
hällspligter; ej heller finnes någon annan borgen för en lugn och
säker utveckling under ett demokratiskt samhällsskick, än allmän
upplysning. Dessa grundsatser hafva, alltifrån det nya ameri-
kanska samhällets grundläggning omfattats af alla dess ledande
statsmän, och det är denna omständighet som den amerikanska
folkskolan har att tacka för sin utomordentliga uppblomstring.
Resultaten visa i sjelfva verket bäst hvilkendera grundprincipen
för folkundervisningen, filantropiens eller medborgerlighetens, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
