Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LÄROVERKSREFORMEN I SVERIGE. Hl
varit mest lifgifvande och mest verksam för befordrande af det å
båda sidor sökta målet: upplysning.
Hvad vår nya svenska folkskola beträffar, så finner man bland
annat af 1840 års riksdagsförhandlingar i ämnet, att hon blifvit
— till teorien — bygd väsentligen på den sist nämda åsigten.
Visserligen erkännes i emfatiska ordalag skolans vigt och betydelse
för de öfriga uppgifna ändamålen, särskilt för den religiösa bild-
ningen; men det heter uttryckligen, att uti ett land, der bonden
och bergsmannen deltaga uti statens styrelse, der får folkunder-
visningen ännu en annan betydelse, — der blir folkskolan särskilt
af vigt såsom bildande för medborgarens åligganden; och der måste
detta senare blifva en bufvuduppgift för folkskolan. Påtagligt
är, att denna åsigt genom representationsförändringen endast fått
ännu mera grund för sig; och man får sålunda vid alla undersök-
ningar om vår folkskola aldrig förlora denna uppfattning ur sigte.
Med en sådan uppfattning upphör folkskolan i sjelfva verket
att längre vara en folkskola i den gamla bemärkelsen, — en skola
för »folket», en skola, ämnad att gifva massan ett nödtorftigt
qvantum satis, ett »minimum» af kunskap; — hon får — till
princip — ett högre mål, om än det i verkligheten endast
går långsamt att höja sig till detsamma. Sjelfva namnet folk-
skola blir under sådant förhållande missledande, och då man i
allmänhet vid ord fäster begrepp och i följd deraf ej lätt kan
frigöra sig från ordens inflytande, händer det alltför lätt att denna
skola, så länge hon bär detta namn, som i sitt ursprung vitnar
om de högre samhällsklassernas filantropi mot de lägre, men ej
om allas politiska jemnlikhet, icke skall uppfattas ur den med-
borgerliga synpunkten, och i följd deraf äfven, att hon i afseende
på sin verksamhet icke skall lyfta sig till den höjd, som endast så-
lunda kan uppnås. Det öfverensstämmer bättre med den här nämda
åsigten af frågan, när folkskolan heter »common school», »public
school», »elementarschule» o. s. v. än när hon kallas »Volksschule».
Man kunde hos oss gifva henne en benämning såsom en kommu-
nens skola i motsats mot de öfriga, som underhållas af staten;
eller, om man vill undvika en sådan yttre och mera tillfällig grund
för benämningen, kunde man kalla henne elementarskola. Antaga
vi det senare, så skulle således, med den inrättning vi förut föreslagit i
fråga om det nu s. k. elementarläroverket, hela systemet af våra of-
fentliga läroverk blifva, från det lägre till det högre räknadt: elemen-
tarskola, realskola, latinskola, af hvilka den första vore grund-
läggande för den andra, den andra för den tredje i ordningen.
Dock bör genast anmärkas, att hvarken elementarskolan eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
