Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om läroverksreformen i Sverige. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
Dertill fordras icke någon alltför stor pedagogisk organisations-
förmåga, men derimot, â herrar språklärares sida, mycken god
vilje — livilken senare, om det på allvar gäller, och med afseende
på det stora mål som sökes, säkert icke heller skall uteblifva, om
man än på ett pedagogiskt möte och vid ett teoretiskt betraktande
af saken skulle finna denna så godt som omöjlig.
Det återstår att taga i betraktande den tredje och sista, icke
minst vigtiga, af de stora och allmänna reformprincipema. Vi
hafva uppgifvit såsom ett af föremålen för skolreformen att häfda
den moderna bildningens rätt gent imot klassiciteten, eller, om
man vill, det allmänna menniskoförnuftets rätt gent imot en privi-
legierad bildning. Vi hafva dernäst framhållit, såsom den andra
stora synpunkten i fråga om skolreformen, folklighetens eller med-
borgerlighetens rätt gent imot de privilegierade bildade klassernas an-
språk och särskilta behof. Det följer i ordningen att taga i ögnasigte
individualitetens rätt i uppfostran gent imot den allmänna mensk-
liga bildningen. Äfven detta moment har stått såsom en af de
mest framhållna och lifligast omstridda punkter på nya skolans
program. I vigt och betydelse för uppfostran står det visst ej
under, utan fast hellre öfver båda de föregående.
Den så kallade fria flyttningen infördes först vid Carlberg år
1821 och sedermera uti Nya elementarskolan alltifrån dennas stiftande.
Lefrén, såsom dess upphofsman, var ock dess nitiske och snillrike för-
svarare, samt understöddes lifligt af Agardh, Hartmansdorff, Hazelius,
Almqvist, in. fl. men det oaktadt kan man med skäl säga, att den
idé, som ligger till grund för den fria flyttningen, vunnit mindre
insteg uti vårt offentliga läroverk och i den allmänna meningen, än
kanhända någon annan af nya skolans idéer. Sedan så många af de
förbättringar, som först infördes uti Nya elementarskolan, efterhand
vunnit burskap uti det öfriga läroverket, qvarstår ännu i dag den
fria flyttningen ensamt uti den förra, och qvarstår der i samma form,
som den från början egt, utan att, så vidt vi hafva oss bekant,
hafva undergått någon utveckling ens i den en gång angifna rikt-
ningen. Skälet härtill kan vara tvåfaldigt, dels de praktiska svå-
righeterna vid utförandet, under det skolan alltmer utvidgat sig
både på bredden och höjden, i följd hvaraf man kanske först nu
torde kunna anses hafva fört experimentet, så vidt det gått, till
slut, dels den omständigheten, att systemets upphofsmän sjelfve icke
synas hafva tänkt sig någonting utöfver det i Nya elementarskolans
läroplan realiserade. Men det är uppenbart, att den fria flyttnin-
gen icke på långt när uttömmer frågan om individualitetens rätt i
uppfostran och undervisning. Visserligen är det sant, att dispens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
