Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 FRAMTIDEN. FJERDE ÅRGÅNGEN. 1871. AUGUSTI.
han, att »imellan deres» (svenskarnes) »og vår literatur går der
flere paralellismer : historisk i fantasierne om rigernes ælde hos
Rudbeck og Petræus, i dyrkningen af den islændske literatur, som
de misunde hinanden, hos Bure og Vorm, poetisk i dramaets ud-
vikling hos Messenius og Hegelund, psalmens hos Spegel og Arrebo,
Svedberg og Kingo, o. s. fr. Hvad om det viste sig, at vår lite-
raturs historié först da får sin fuldeste interesse, når vi stille den
svenske literaturs ved siden?» — En ny påstötning utgick från
»Samfundet til den danske literaturs fræmme», hvilket i Januari
1866 uppmuntrade till lösningen af bland annat följande uppgift:
«En sammenstillende belysning af den svenske og dansk-norske
skönliteratur fra Gustaf den tredjes tid til OehlenSchlägers död,
hvorved de ejendommelige forskelligheder, den gensidige påvirk-
ning og den dybere liggende sammenhang vises.» Ännu har ingen’
löst denna lika så intressanta som svåra uppgift. Bemödandet i
den riktningen har dock burit några enstaka frukter 1).
Såsom vi redan anmärkt, gäller det åvägabringandet af en »ar-
betets fördelning», såvida en fullständig och sammanhängande jem-
förande nordisk litteraturhistoria snart skall blifva synlig. Hvar
och en som vet, hvilken betydelse fäderneslandets historia i all-
mänhet och dess litteraturs isynnerhet har för ett folks uppfostran;
och hvar och en som inser, att Nordens folk måste stå eller falla
såsom ett slutet helt, gent imot den öfriga verlden, — han måste
också, hellre i dag än i morgon, sätta handen till verket, om det
är honom möjligt att draga ett enda strå till stacken. De mäk-
tiga tidsandarne hasta framåt med jättesteg och söndertrampa allt,
som ställer sig i deras väg. Det är icke längre blott ett önsk-
ningsmål, utan ett oeftergifligt bjudande nödvändighetskraf, att de
så nära beslägtade nordiska folkgrenarne alltmera böra eftersträfva
andlig vexelverkan med hvarandra, och mycket mera än hittills
söka lära af hvarandra genom att jemföra likheterna och olik-
heterna i hvarandras odling. Men skulle det i den närmaste fram-
tiden lyckas att bringa till stånd ett fruktbart samarbete på detta så
’) Författaren af denna afhandling närde länge det fåfänga hoppet om åstadkom-
mandet af en lösning efter några få års ihärdiga förstudier. Då insåg jag, att, såvidt
uppgiften skulle lösas (så som jag tänker mig dess lösning), måste en mängd förarbeten
först undangöras. Ett af dessa var »det Skandinaviske Literatursælskabets» historia
(hvilken jag har sökt utkasta i Nordisk Tidskrift, 1869). Ett annat var en framställ-
ning af nordens politiska diktning på den första franska fristatens tid (en större af-
handling om detta ämne ligger ännu otryckt; ur denna har jag meddelat några utdrag
i Framtiden, 1871, Marshäftet). Men flera nödvändiga förarbeten återstå. Om några
af dessa mera i det följande!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
