Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM EN JEMFÖRANDE NORDISK LITTERATURHISTORIA. 129
kring 1570 (enligt J. Worm), tryckt 1695 och öfversatt pä danska
1/09 under titel: Cimbrers og Gothers (eldgamle Herkomst og
Handel. Källorna för anställandet af en dylik jémförelse äro
mycket rika’); och en framställning af detta ämne skulle säkert
blifva mycket intressant, i synnerhet om författaren ville medtaga
Holbergs utmärkta parodi öfver Atlantican (i epistel 193, jfr. 411).
Säländaren Bertel Knudsen (lat. Aqvilonius) gjorde misslyckade
försök att skrifva verser pä modersmålet efter den latinska proso-
diens regler, och utgaf derom sin bok: Ad poeticam danicam
deductto 1641. Med denna skrift kunna jemföras A. Nicanders:
Oförgripliga anmärkningar öfver svenska skaldekonsten, jemte
bevis, att densamma kan äfven bindas till de reglor, som den
latinska liar till rättesnöre (1737) och G. Palmfelts: P. Virgilii
Moronis Ecloger, eller Herdagväden, öfversatte på svensk vers
efter latinska prosodien, uti lika, versslag och lika många verser
med originalet, 1740. Dessutom kan med denna svenska öfversätt-
ning af Virgilius jemföras en dansk af M. Krf. Ravn 1680.
Mycket nära ligger det att jemföra Danmarks Riges Historie,
som L. Holberg utgaf 1732—35, med Svea rikes historia af O.
Dalin 1747—62.
Vidare: huruvida är det möjligt att jemföra samme Holbergs
Remarques sur quelques positions qui se trouvent dans DEsprit
des Loix (Montesquieu’s ryktbara verk) 1753 med T. Thorilds
Kritik öfver Montesquieu 1788? — huruvida M. Bergs bok om
Slafveriet uti Marocco och Fes 1757 med J. H. Hosts Efterret-
ninger om Marokos og Fes 1779? — Evalds Balders D^d 1774
med Kellgrens Gustaf Adolf 1788? — samme Evalds Fiskerne
1780 med samme Kellgrens Gustaf Vasa 17862)? — Kr. Bast-
holms Den geistlige Talekonst 1775 med Joh. Möllers Afhandling
’) De flesta omnämnas i litteraturhistorierna (hvad Petræus beträffar) af N. M.
Petersen (I, 99—100, jfr. III, 210 och 425) och P. Wieselgren (III, 110, jfr s. 329).
Om den hit hörande handskriften i Stockholm (K. 7, gl. mo 67) se Molbechs Hist.
Tidskr. IV, 136.
2) Ehuruväl jag för min del tror, att jemförelsen mellan dessa Evalds och Kell-
grens verk skulle visa sig tämligen ofruktbar, har jag dock icke velat utesluta detta
exempel på grund deraf, att en så stor skald och litteraturkännare som J. L. Heiberg,
med afseende på en »sammenligning mellem Evald og den omtrent samtidige svenske
digter Kellgren» har yttrat (Sami, skriper III. 133—134): »Dennes Gustav Vasa svarer
til Evalds Balder, ligesom hans Gustav Adolf til Evalds Fiskere, for så vidt næmlig
som hin fræmstillcr en heroisk handling, denne en idyllisk, hin et udmærket individ,
denne de nationale masser.» Ligger det icke mycket närmare att jemföra Evalds
»Fiskerne» med Lidners Spastaras död, der utmålningarna synas förete så många an-
knytningspunkter af de väldiga naturkrafterna?
Framtiden. Band 6. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
