Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 FRAMTIDEN. FJERDE ARGANGEN. 1871. AUGUSTI.
om ett rätt Predikosätt 1779? — Bellmans tidskrift Hvadt)éhagas?
1781 med Vessels Votre serviteur otiosis 1783? — N. F. S. Grundt-
vigs Nordens Mytologi, eller Udsigt over Eddalæren for dannede
Mænd, som ej selv ere Mytologer 1808, hvilket verk i 1832 års
upplagan kallades: Nordens Mythologi eller Sindbilled Sprog, med
P. H. Lings Eddornas Sinnebildslära, för Olärde 18191)? —
Kanhända äfven Rasks Spansk Sproglaere 1824 med Carlbergs
Spansk sprdklära 1826?
Det vore lätt att från många flera af litteraturhistoriens om-
råden framdraga verk till jemförelse. Endast ett enda område
vill jag ännu särskilt nämna, derföre att en sakkunnig författare
har gifvit behjertansvärda vinkar derom. Under öfverskriften »Et
lille universitetsförslag» har F. Hammerich föreslagit: »at der ved
alle Nordens universiteter læses særligt over den nordiske kirke-
historie» (G. K. Hamiltons Nordisk tidskrift 1868 s. 343—344.
»Det naturlige grundlag for Kirken, Folket» — yttrar Hammerich
— »har, på mindre afskygninger nær, overalt i våre lande samme
karakter og samme sæder; og de samme åndelige strömninger ere
gåede igennem det: romerskkatolske i middelalderen, reformationen,
symbolortodoksien, pietismen, neologien, det nyere trosliv. Selv i
enkeltheder lader dette sig påvise, trods den politiske splid. Bir-
gittiner, reformatorer, de romerske reaktjonære stå i levende för-
bindelse i de tre riger, og just til en og samme tid få disse ritualer
og salmeboger og ombytte dem med ny. De fire hundrede år i
middelalderen stode den danske og svenske kirke hinanden nærmest.
Det var ikke så meget, fordi de havde samme primas, som på
grund af den livligere samfærsel og mundarternes större overens-
stemmelse, medens norsken håldt sig på et ældre trin, det åld-
nordiske. Norge er i det hele i hine dager mere ejendommeligt,
mindre europæisk end broderlandene. De næste fire hundrede stode
den danske og norske kirke hinanden nærmest, ja, smæltede fuld-
stændigt sammen. Den vanskelighed, jeg i begyndeisen felte navn-
ligt med hensyn til Sveriges nyere kirkehistorie, er nu hævet ved
dygtige skrifter. Desto större tilfredsstillelse skaffer det at arbejde
historierne sammen.» Den författare, som nu hade ordet, har ju
sjelf skrifvit kyrkohistoriska verk; och L. N. Helweg har utgifvit
Den danske Kirkes Historie (1851—55 och 1857—58). Skulle
det icke löna mödan, också från litteraturhistorisk ståndpunkt, att
’) Att Grundtvig ser samma sak mera med historiens ögon och Ling mera med,
naturens, gissar man lätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
