Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM EN JEMFÖHANDE NORDISK LITTERATURHISTORIA. 131
jemföra dessa skrifter med H. Reuterdahls Svenska kyrkans historia
(1838—43) och L. A. Anjous verk öfver samma ämne?
En tanke måste ovilkorligen påtränga sig den jemförande
nordiske litteraturhistorikern. Skulle litteraturen icke mången gång
vunnit, om samma ämne hade blifvit behandladt under en gemen-
sam synpunkt för hela Norden? Skulle färre och smärre böcker
icke då kommit att inrymma en större andlig rikedom? Skulle de
spridda krafternas samarbete icke burit mognare frukter? — Om
dessa forntidsfrågor måste besvaras jakande, skjuter strax en fram-
tidsfråga upp i dagen: månne de nordiska bokmålen (d. ä. de
olika skiftningarna af samma skriftspråk) lägga oöfvervinnerliga
hinder i vägen för ett ofantligt mycket större samarbete imellan
nordiska författare, än hittills varit fallet?
Svaras »nej», då — låt den jemförande litteraturhistorien —
andligt taladt — lägga en bro öfver Sundet och en »tunnel» genom
Kölen!
Gå vi nu från verken öfver till att tala om deras författare,
möter oss först den ofta omstridda frågan om eganderätten.
Hvad redan är sagdt om forn- och medeltidens litteratur, torde
det vara obehöfligt att upprepa här.
Men också tiden från 1520-talet lemnar oss många svårlösta
uppgifter. Några exempel skola bestyrka detta påstående.
Ilar Sveriges eller Danmark-Norges litteratur eganderätten till
Tyge Brahe? Hörde Skåne icke till Danmark, när han lefde och
verkade? Likväl kan man icke invända något imot P. Wieselgrens
ord (Sv. Sk. Lit. III, 98): »när vi minnas, att Skåne och Hven
numera äro delar- af Sverige, böra vi med stolthet nämna, att den
yppersta astronomiska skola för sin tid blomstrade på den jord,
vi kalla fosterjord.»
Om man jemför P. Wieselgrens och N. M. Petersens litteratur-
historiska verk, skall man finna tjogtals de samme författare på
15- och 1600-talet. Såvida desse genom sin omedelbara litterära
verksamhet hafva haft inflytande både på Sverige och på Danmark-
Norge, oaktadt Skåne m. m. hörde i politiskt hänseende blott till
den förra staten efter 1658, så vida måste detta ock anses riktigt;
ty litteraturen låter sig ju icke instänga inom de politiska grän-
serna. Men Wieselgren har möjligtvis dock tagit med en och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
