- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 6. (Årgång 4. Juli-december 1871). /
133

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet, augusti - Om en jemförande nordisk litteraturhistoria. Af Fredrik Bajer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM EN JEMFÖRANDE NORDISK LITTERATURHISTORIA. 133
Det gifves på liinnnelen stjernor af mycket olika rang eller
storlek. Lika så på jorden. Kristus tillhör hela verlden, Descartes
Europa, Holberg och Linné Norden, Lidner Sverige, Evald Dan-
mark, Vergeland Norge, Blicher närmast Jutland o. s. v.
Men... också en indelning i nordiske eller främmande för-
fattare, — svenske, danske eller norske, — jutländske eller skånske
o. s. v. skulle såra mångens känsla.
Nå väl! — vore det icke bättre att litet mindre fråga efter,
livar en författare har sin födelseort eller bostad (det yttre), och
litet mera efter, livad och huru han skrifver (det inre)?
6.
Är det imellertid mindre vigtigt, om en nordisk författare
hänföres under den ena eller andra litteraturgrenen, så är det
derimot af största vigt, att de författare, som skola med hvar-
andra jemföras, framstå i så klar dager, i en så fullständig be-
lysning som möjligt. Men förarbetena till den jemförande litte-
raturhistorien äro just egnade till att framdraga mycket till upp-
lysning om äfven de författare, vid hvilka man kunde vara i tvifvel
med afseende på eganderätten. Ty vid desse skall nian ofta finna,
att litteraturgrenarne utfylla hvarandra. Genom de spridda bi-
dragen till samme författares teckning kan det yäl äfven hända,
att en sådan växer från lägre till högre storlek. Hur litet det
än månde vara, blifver bilden dock fullständigare.
Wieselgren har några rader om Laurentius Norvegus (III, 16).
Förgäfves söker man honom i Svenskt Biografiskt Lexicon så
väl som hos N. M. Petersen. Med ledning af namnet gissar man,
att han måste varit född i Norge. Att detta ock är fallet, upp-
lysa Worm, Nyerup och Kraft, som kalla honom Lars Nielsen
eller »Kloster-Lasse» (f. 1558—1622). Om någon ville afhandla
denne märkvärdige jesuits författareverksamhet, skulle det kan-
hända visa sig, att fast Gustaf II Adolf, efter intagandet af Riga
1621, kallade 83-åringen: »du helfvetets gubbe» ’), så bodde dock
i hans bröst en så varm känsla både för Norden och för den efter
hans mening sanna tron, att hans minne väl förtjente dragas fram
ur glömskans natt.
’) J. Hallenberg: Gust. Ad:s Hist. IV, 977.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Nov 10 12:44:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/6/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free